Kyrkogårdens historia
Kvarteret som omger kyrkan är det äldsta gravkvarteret som har varit i bruk alltsedan den första kyrkan uppfördes på platsen. Nivåskillnaden mellan kyrkogården och omgivningen beror på att man vid upprepade tillfällen under årens lopp fyllt på med jord på kyrkogården för att få tillräckligt stora grävdjup. Stora askar omger Vänersnäs kyrkogårds äldsta delar. Dessa träd planterades av trädgårdsmästaren Egenvall 1776.
Innanför muren hade varje hemman sin egen grifteplats där de avlidna gravsattes. På sockenstämman 1806 beslutades att församlingen skulle börja gräva radvis. Vid samma tillfälle föreslog baron Balzar von Platen att ingen hädanefter skulle gravsättas i kyrkan, ett förslag som bifölls enhälligt. Diskussioner om kyrkogårdens utvidgning började föras kring 1910, men den allmänna åsikten var att det fanns utrymme för tio år till på nordsidan. Därefter kunde man fylla på jord på sydsidan och använda den. För att bereda mer plats på kyrkogården för gravöppning beslutades att grusgången från landsvägen upp till kyrkan skulle flyttas. Den nya gången fick delvis gå utanför kyrkogårdsmuren och mittför västportalen togs en ny gång upp.
Ett markområde för kyrkogårdens utvidgning köptes in 1932. Länsarkitekten A. Berglund i Skövde anlitades för att uppgöra en plan över den nya kyrkogården. Trettio år senare reviderades Berglunds plan av statsträdgårdsmästare Hermansson i Trollhättan som anlitades som konsult. Ett nytt område för kyrkogårdens utvidgning inköptes 1983 och trädgårdskonsulten Holger Olsson på Älvsborgs Norra Hushållningssällskap anlitades för att utforma det nya området som invigdes 1985.
Källa: Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering 1994
Västra Tunhems kyrkliga samfällighet
Älvsborgs Länsmuseum