Inne i salen är det desto mer liv. Här inne samlas varje fredagsförmiddag barn och vuxna för att delta i sång och rytmik-stund. Just nu sitter barnen förväntansfulla i ring på den blåa matten medan Lena, som leder gruppen, förbereder för att sätta igång.
På golvet i ringen sitter Vicky Pettersson tillsammans med Hampus som är fyra år. De har varit här nästan varje vecka sedan pandemirestriktionerna släpptes för ett drygt år sedan.
– Hampus älskar att sjunga och dansa, och här blir barnen verkligen delaktiga. De får röra på sig och använda kroppen, spela instrument och göra rörelser, till både nya och kända sånger, berättar Vicky.
Barnen springer runt i ring, medan de sjunger och studsar upp och ner. De vuxna hänger också på i rörelserna och sången. När Lena tar fram skattkistan får alla hjälpas åt att öppna för att se vad som finns där i.
På sång och rytmik är barn i åldern 0-6 år välkomna tillsammans med vuxna. Här kan de lite äldre barnen härja och leka av sig medan de minsta också har en skön stund i mammas eller pappas knä.
– Det är därför det är så roligt, för att jag får vara med också, säger Vicky och skrattar. Det är roligt att få lov att leka och sjunga tillsammans med sitt barn, det tycker jag är viktigt. Sen när barnen blir äldre så lämnar man dem på en aktivitet och får sitta utanför själv och vänta.
Sång och rytmik är en riktig långkörare i Uddevalla församling, verksamheten har funnits ända sedan 90-talet. Antalet deltagare har varierat genom åren. Men barn och vuxnas behov att komma hemifrån och få leka, sjunga och umgås med andra verkar vara något som består över åren.
– Det är så skönt att komma någon annanstans och träffa andra för att leka och umgås, särskilt på vintern när det kallt och mörkt ute. Annars blir det lätt mycket tid hemma, säger Vicky.
När sångstunden är över blir det fika och fri lek i barnrummet intill. Några ritar, andra pärlar eller lagar mat i det lilla leksaksköket. Vid bordet dukas det fram saft och kaffe, mackor och Lenas hemmagjorda marmelad. Någon passar på att ge de allra yngsta lite mellis medan de vuxna dricker kaffe.
– Det är en skön och avslappnad gemenskap, säger Vicky. Man kan komma en gång eller varje gång, det spelar ingen roll, man är lika välkommen ändå. Och det är lätt att komma in i gemenskapen tycker jag.
Klockan börjar närma sig tolv och några börjar packa ihop medan andra fortfarande är djupt engagerade i pärlor och kritor. Som avslutning tänder Lena ett ljus och barnen sjunger några avslutande sånger tillsammans. Sång och rytmik är över för den här veckan och för småbarnsföräldrarna rullar dagen vidare med lunch, eftermiddagsvila, mellis och så vidare.
Hampus och Vicky ska hem och äta lunch, men nästa fredag är de här igen:
– Kom och var med, och få en fin stund tillsammans, för det är kul!
Text: Simeon Olander