Kärlek, hopp och tro - Församlingsinstruktion 2023-2026

Omvärldsanalysen visar en rad utmaningar som Svenska kyrkan i Umeå står inför när uppdraget
ska utföras så att kärlek, hopp och tro blir resultatet i de förutsättningar som råder. Här följer en sammanfattning av utmaningarna i omvärldsanalysen.

Utmaningar utifrån situationen i världen

• Svenska kyrkan i Umeå behöver utveckla och fördjupa sitt engagemang för rättvisa, ekonomisk utveckling och mänskliga rättigheter i hela världen. Främst genom Act Svenska kyrkan.
• Vi behöver följa Svenska kyrkans färdplan för klimatet och Luleå stifts strategi för hållbarhet.
• Vi behöver en beredskap för när händelser i världen påverkar oss lokalt.
• Vi behöver bygga gemenskaper för att stärka människors livsmod inför en osäker framtid.

… utifrån situationen i Sverige

• Vi behöver bidra till att stärka människors livsmod och verka för att möjliggöra stärkt egenmakt och delaktighet i samhället.
• Vi behöver erbjuda rum för helighet och förundran där den andliga dimensionen ständigt är närvarande.
• Vi behöver bekämpa ensamheten och bidra till byggandet av gemenskaper, i och utanför våra gudstjänster.
• Vi behöver synliggöra samisk kultur och språk tillsammans i aktiv dialog.

… utifrån situationen i Umeå

• Vi behöver vara kyrka i hela samhället.
• I en kulturstad som Umeå behöver Svenska kyrkan vara en vital aktör som både värnar kyrkans unika röst och samspelar med övriga kulturutövare.
• Vi ser att vi är efterfrågade i kris, men behöver också stärka vårt förebyggande arbete och vår förmåga att finnas med i livets alla skiften.

… utifrån våra egna förutsättningar

• Vi behöver bli skickligare att nyttja resurserna för att utföra uppdraget.
• Vi behöver låta de fyra delarna av den grundläggande uppgiften samspela i högre grad.
• Vi behöver bredda och fördjupa arbetet med teologi, bibel och samtal om tro både när det gäller sammanhang och innehåll.

… utifrån barnens perspektiv

• I åldrarna 10-13 år är verksamheten begränsad.
• För den som inte konfirmeras är vägarna in i kyrkan svåra att erövra.
• Kyrkans närvaro på skolorna behöver stärkas.
• Det psykosociala och existentiella stödet för barn och unga behöver stärkas.
• Med en pastoratsgemensam ledarutbildning för unga behöver vi förstärka församlingskontakten.

På pingstdagen förvandlades en skara rädda män och kvinnor till övertygade och missionerande personer. De lämnade sina slutna rum och gav sig ut i sin nära omvärld men snart längre och längre bort.

Vi i Umeå är en del av dessa människors orädda iver att berätta om att Gud är nära varje människa. Att alla oavsett bakgrund får höra till den världsvida kyrkan. Här är vi alla ett i Kristus. Relation är grunden i att vara kyrka. Relationen med Gud, med andra, med mig själv och med skapelsen.

I Umeå pastorat arbetar vi för att det ska finnas sammanhang och mötesplatser som tar dessa relationer på allvar och vill skapa en delaktig gemenskap. Ett sammanhang där jag känner mig sedd, behövd, respekterad och upprättad. Kallelsen vi fått som kyrka är att vara i gemenskap, där vi tillåts vara oss själva och tillsammans kan få växa och utvecklas.

Gå ut, så att:

• Människor anar en nådefull Gud, genom att finnas i samhället och göra
  Svenska kyrkan tillgänglig och närvarande i människors liv.
• Människor har en lättillgänglig och öppen väg till reflektion över livet, till
  kyrkans gemenskap och till tro, genom att vi använder flera konstnärliga
  språk och kulturella uttryck.
• Människor blir bemyndigade och delaktiga i kyrkans uppdrag, genom att
  vi främjar idealitet.
• Människor upplever den världsvida kyrkans närvaro, genom att denna
  aktualiseras och synliggörs i vår verksamhet.

Kyrkan är alltid i rörelse och samtidigt rotad i en obruten tradition. I en värld som blir alltmer komplex och där svaren på frågor ofta har många nyanser och ibland svindlande perspektiv är det kyrkans uppgift att stå ut med komplexiteten.

Att stå i förundran över Guds helighet och människans storhet är en del av kyrkans uppdrag, liksom att vara en motståndsrörelse i en värld där människovärdet rubbas.

Vi vill bejaka både svindel och motstånd, så att:

• Vi tillsammans kan ana något om vad det är att vara människa, och om Guds närvaro i våra liv, genom att närma oss de stora frågorna i samtal om livet som sätts i relation till kyrkans tradition och Bibelns berättelser.
• Vi tillsammans får redskap till förnyelse som är grundad i vår historia, genom att ta lärdom av kyrkans rika arv av erfarenheter.
• Vi tillsammans kan se att Gud bär allt och att vi som kyrka är rustade att gå ut i hela världen, genom att utmana förenklingar, kontrollbehov och bekvämlighet.
• Människors längtan efter ett radikalt andligt liv möts, genom att vi erbjuder fördjupade gemenskapsformer (kommunitet, bönegemenskap med mera).
• Barnen både inom oss och omkring oss har en självklar plats i kyrkan, genom att vi lär av barnen och låter deras förhållningssätt vara en förebild i våra verksamheter.
• Alla, oavsett ålder, har möjlighet att relatera till Gud, sig själv och sina medmänniskor, genom att vi arbetar medvetet med gudstjänsten.
• Kyrkans vision om världen blir synliggjord, genom att vi står på de utsattas sida och är en profetisk röst i samhället.

I alla tider har kyrkan funnits nära sårbarheten. När vi ser på omvärlden ser vi en sårbar värld. Sårbarhet är också en förutsättning för nära relationer. Vår utmaning är att se och möta sårbarhet med omsorg och uthållighet både hos andra och hos oss själva. Sårbarheten finns med i gudstjänsten och i all kyrkans verksamhet, såren bärs fram till altaret och möter Kristi sår.

Vi vill omsorgsfullt och uthålligt möta sårbarhet, så att:

• Människor kan helas och mogna i tro och liv, genom att vi skapar rum för att dela liv, hopp, tro och tvivel.
• Var och en som möter Svenska kyrkan blir bemyndigad och rättvist bemött och får möjlighet till stärkt egenmakt. Genom insatser för människor i utsatta situationer.

Genom att:

• Samverkande parter kan lita på att Svenska kyrkan verkar för rättvisa och egenmakt.
• Människor kan få framtidshopp och en stärkt existentiell och psykisk hälsa.
• ”ingen faller ensam”.
• Människor upplever att kyrkan gestaltar hopp om en framtid för världen, och tar ansvar för hela skapelsen.
• Svenska kyrkan i Umeå arbetar med målen i ”Svenska kyrkans färdplan” för klimatet.

Den rörelse som Svenska kyrkan står i nationellt av försoningsprocess gentemot samerna gäller i allra högsta grad Luleå stift och Umeå pastorat. Genom att följa de åtta åtagandena för fortsatt försoningsarbete vill Svenska kyrkan i Umeå bejaka och ge uttryck för att vi är en kyrka i Sápmi.

Vi vill också möjliggöra för våra finsk-, meänkieli-, romani- och teckenspråkiga grupper att vara kyrka på sitt eget språk.

Vi vill bejaka både ursprung och framtid, så att:

• Samisk kultur och språk blir synliggjorda, tillsammans med och i aktiv dialog med samer.
• Finsk-, meänkieli-, romani- och teckenspråkiga grupper har möjlighet att vara kyrka på sitt eget språk, genom att skapa förutsättningar för detta. 
• Var och en kan vara stolt över sitt ursprung och låta framtiden bäras av historien, genom att möjliggöra för urfolket samerna och minoriteter att verka i kyrkan på sina villkor.

Tegs församling omfattar geografiskt både stad och landsbygd.

Stadsdelen Teg kommer under de närmaste åren att genomgå en genomgripande förvandling då den stora trafikleden ersätts av bostäder och handel. Stadsdelen, där Tegs kyrka har en central placering, kommer att förtätas betydligt och industrifastigheter omvandlas till bostadsrätter och hyreslägenheter.

Tegs församling har fastställt tre prioriterade områden att arbeta med.

Det första är att behålla och utveckla det breda arbetet gentemot barn och unga, ett arbete som är en grogrund för en hållbar kristen identitet genom livet. Arbetet med barnen har sin bas i glädje och lust och verksamheten har därför musik som ett pedagogiskt viktigt verktyg. Barnverksamheten blir också tydligt knuten till söndagsgudstjänsten i församlingens två kyrkor, Röbäcks kyrka och Tegs kyrka.

Det andra prioriterade området är en fortsatt andlig fördjupning för vuxna.

Det tredje prioriterade området är gudstjänsten. Det finns en paradox i att antalet besökare i gudstjänsterna är lågt, samtidigt som det är många deltagare i gruppverksamheterna.

Under pandemin utvecklades digitala verksamheter, retreat, gudstjänst med mera, som kommer att fortsätta utvecklas.

Tegs kyrka. Den karaktäristiska kyrkan med sin församlingsgård har, sedan den stod färdig 1969, varit en samlingsplats för Tegsborna. Olika kulturella inslag samt verksamhet för barn, familjer, ungdomar och äldre är uttryck för detta.

Röbäcks kyrka. I den gamla delen av Röbäck finns Röbäcks kyrka som tidigare varit ett missionshus. Delaktighet kring gudstjänsten och verksamheten samt ett engagemang för internationella frågor finns i gemenskapen.

Nordväst om Umeå finns Tavelsjö, en till ytan väldigt stor församling men sett till befolkningsmängd den minsta. Bygden utgörs av ett 60-tal byar med Tavelsjö som huvudort. Här finns ett rikt föreningsliv, där församlingen är en naturlig del.

Tavelsjö skulle bäst kunna beskrivas som en traditionell landsbygdsförsamling, där man föds, döps och växer upp i församlingens och byns gemenskap. Dit man kommer hem för att gifta sig och låta sina egna barn döpas och växa upp när man flyttat tillbaka. Här lever man sitt liv, och finner kanske också sin sista vila i släktens grav på någon av församlingens kyrkogårdar.

Församlingen har en väl etablerad barn-, vuxen- och körverksamhet och även ett rikt musikliv. Församlingens arbete präglas av idealitet, och gudstjänsten är ett självklart centrum för de ideella. Strävan är att alltmer anpassa gudstjänstutbud och verksamheter, för att möjliggöra ökad delaktighet och medverkan av ideella.

I församlingen ligger Umeå pastorats lägergård med Svedjans kapell – en populär plats för retreater, ungdomsverksamhet, dop och vigslar.

Tavelsjö kyrka invigdes 1965 och står på samma plats som den tidigare kyrkan från 1897.

Umeå stadsförsamling sträcker sig från stadens centrum och norrut med fyra kyrkor som rymmer variationsrikedom i verksamhet och gudstjänstliv. Umeå stads församlingsgård rymmer en stor bredd av
aktiviteter och gruppverksamheter samt är mötesplats för flera pastoratsgemensamma verksamheter. I församlingsgården har den teckenspråkiga verksamheten sin bas.

Umeå stads kyrka. Likt en katedral står den vid älven i centrum sedan 1894. Kyrkan rymmer under året många olika slags gudstjänster och evenemang. Den kännetecknas av ett rikt musikliv, många körer och konserter. Att vara en kyrka i centrala Umeå innebär också att diakonalt arbete präglar sammanhanget.

Västerslättskyrkan S:t Staffan. Väst på stan finns den särpräglade rundkyrkan vilken invigdes som kyrka 1977. Ledorden ”Kropp, Själ och Ande” präglar vuxenverksamheten liksom barngruppsverksamheten. Västerslättskyrkan ingår i det ekumeniska arbetet ”Tre kyrkor väst på stan”.

Ersbodakyrkan stod klar 1982 i ett område som kännetecknas av
kulturell mångfald. Diakoni och möten med olika kulturer samt insatser av ideella medarbetare är betydelsefulla i verksamheterna.

Ersmarkskyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS. Den var ursprungligen ett
missionshus men invigdes som kyrka 1992 efter utbyggnad. Idag är den på många sätt ”kyrkan mitt i byn”. Ideella medverkar både praktiskt och liturgiskt i gudstjänstlivet och verksamheten.

Umeå landsförsamling är Umeås äldsta församling och bildades redan under medeltiden. I Umeås västra delar expanderar både områden med villor och flerbostadshus och i flera av de byar som hör till församlingen byggs nya villor varje år. Många unga familjer flyttar in och det ger tillväxt i en församling som rymmer både en kreativ stadsmiljö och växande byar.

De många skolorna inom församlingen, liksom stora seniorboenden nära kyrkan, ger goda möjligheter
till kontakt och samverkan med olika delar av samhället. Ett signum för församlingen är det rika musiklivet med körer, konserter, instrumentalundervisning och sånglek. Backens kyrka. De vackra omgivningarna tillsammans med en kyrkobyggnad full av historia gör

Backens kyrka till en kyrka som andas tradition. Här har gudstjänst firats
i över 500 år, här har traktens människor delat livets viktiga händelser med varandra

Grisbackakyrkan invigdes 1936 som ett missionshus och är en samarbetskyrka
mellan EFS och Svenska kyrkan sedan 1980. Grisbackakyrkans verksamhet bärs av många ideella. Här finns ett omfattande ungdomsarbete. En del av verksamheten vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Intill kyrkan finns en miniatyrkyrka, en uppskattad lekkyrka för barn.

Norrut i staden, med stora delar av friluftsområdet kring Nydalasjön inom sina gränser, finns Umeå Maria församling där Marieområdena, Nydalahöjd och byn Anumark ingår. Församlingens arbete har sin tyngd- punkt kring ohälsa och ofrivillig ensamhet. Verksamheter där samtalet och skapandet står i centrum är en viktig del av detta.

Mariakyrkan invigdes 1982 och är en tidstypisk byggnad. Verksamhetslokalerna är sammanbyggda med kyrkan och utgör den öppna mötesplats församlingen strävar efter att vara. Umeå Maria församling kännetecknas av olika liturgiska uttryck och betoning på gemenskap samt ideellt ansvarstagande. Gudstjänstlivet i Mariakyrkan har en väl inarbetad inriktning av delaktighet i liturgi likaväl som i praktik. Vardagsmässor med inslag från olika fromhetstraditioner (bland annat Taizé) är en viktig del.

Ålidhems församling omfattar de östra stadsdelarna, universitets- och sjukhusområdet samt byn Innertavle. Området präglas av människors rörlighet mellan platser och sammanhang där många olika kulturer och traditioner möts. Här vill församlingen skapa mötesplatser och ge rum för samtal, stillhet, eftertanke och fördjupning.

Utbyggnaden av bostadsområdena Tomtebo och Innertavle utmanar församlingen att vara lyhörd för de behov som de boende i dessa delar av församlingen uttrycker, både gällande lokaler, personella resurser och verksamhet. Gudstjänst firas regelbundet i Ålidhemskyrkan, Carlskyrkan, i Kyrkhörnan på Tomtebo, i Innertavle missionshus och i Kyrkstugan vid Nydalasjön.

Ålidhemskyrkan är också centrum för den finskspråkiga verksamheten i Umeå pastorat och gudstjänst på
finska firas regelbundet. Kyrkan på campus, som är en del av Universitetskyrkans nationella ekumeniska nätverk, verkar för att religion får vara synlig på universitetet bland annat genom att skapa mötesplatser över kultur- och religionsgränser.

Ålidhemskyrkan, med församlingsgård, invigdes 1973. Kyrkan har sedan dess byggts ut i flera omgångar. I Ålidhemskyrkan finns verksamhet för alla åldrar. Ambitionen
är att församlingsbor ska finna sammanhang där man känner tillhörighet och gemenskap, får verktyg för, och stöd i att närma sig, utvecklas i och stärkas i sin tro.

Carlskyrkan. I stadsdelen Carlshem finns Carlskyrkan, en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan som invigdes 1984. Många ideella medarbetare, samhällsengagemang och ett aktivt arbete kring hållbarhet präglar Carlskyrkans verksamhet.

Kyrkstugan. I Kyrkstugan vid Nydalasjön bedrivs sedan många år Ålidhems församlings ”tredje termin”, det vill säga de 8–10 veckor under sommaren då alla gudstjänster och övrig verksamhet, inklusive kaféverksamhet, förläggs till Kyrkstugan. Vi utvecklar också mer och mer åretruntverksamhet i Kyrkstugan.

I Umeå pastorat finns dubbla styrelsenivåer med ett kyrkoråd och sex församlingsråd vilket bygger på samhörighet och samspel i en gemensam organisation. Kyrkorådet är styrelse för hela pastoratet, vilket utgörs av sex församlingar i samverkan, och har gemensamt med kyrkoherden ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd samt för gemensamma församlingsverksamheter, begravningsverksamheten, fastighetsförvaltning och stödfunktioner. Kyrkorådet har arbetsgivaransvar för alla anställda. Församlingsrådet är styrelse i en församling och tar
gemensamt med kyrkoherden – som till församlingarnas ledare delegerar - ansvar för den grundläggande uppgiftens genomförande genom gudstjänst, diakoni, undervisning och mission.

Församlingsrådet arbetar nära församlingsbor, gudstjänstdeltagare och verksamhetsaktiva och har till
uppgift att föra en kontinuerlig dialog med anställda medarbetare om församlingslivets utveckling. En uppgift är också att ge församlingsengagerade tillfällen och möjligheter att ge synpunkter på församlingens verksamheter och arbete. Likaså har församlingsrådet uppgiften att uppmuntra och skapa plats för ideellas engagemang och ansvarstagande.

Alla stödfunktioner för kommunikation, personal, administration, ekonomi och fastighet är samordnade i ett pastoratskansli gemensamt för alla församlingar och till stöd för den gemensamma organisationen.

Begravningsverksamheten är en uppgift som utgår från det av staten delegerade huvudmannaskapet till Svenska kyrkan och konstitueras genom lagreglering.

Domkapitlets reglering av befattningar och gudstjänster

Inrättade prästtjänster är i grunden anställningar inom hela pastoratet. Utöver kyrkoherde finns en grundbemanning för huvudsaklig tjänstgöring i varje församling:
• Tavelsjö 100 %
• Teg 400 %
• Umeå landsförsamling 400 %
• Umeå Maria 200 %
• Umeå stadsförsamling 800 %, varav 50 % teckenspråkig verksamhet
• Ålidhem 750 %, varav 200 % Kyrkan på campus och 50 % finskspråkig verksamhet
• Sjukhuskyrkan 200 %

I pastoratet är behörighetsnivån för minst en kyrkomusikertjänst motsvarande organistutbildning (kyrkomusikerexamen på B-nivå) i Tegs, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stads och Ålidhems församlingar. För övriga kyrkomusikertjänster är behörighetsnivå motsvarande kantorsutbildning (kyrkomusikerexamen på C-nivå).

I pastoratet firas huvudgudstjänst varje vecka i varje församling med undantag för särskilt sammanlysta gudstjänsttillfällen för alla församlingar, vilket sker vid högst fem söneller helgdagar under året. Därutöver kan två eller flera församlingar sammanlysa gudstjänst vid enstaka tillfällen. I varje församling ska högmässa/ mässa firas som huvudgudstjänst minst två gånger varje månad.

Sammanlysning av gudstjänster i Umeå pastorat sker ytterst sällan. En av sommarsöndagarna sammanlyses till ekumenisk gudstjänst som en del i det ekumeniska arbetet. I övrigt sammanlyses gudstjänsten vid enstaka tillfällen av praktiska skäl.

Konfirmandarbete

Umeå pastorat har en gemensam handlingsplan för konfirmandarbetet. I handlingsplanen framgår hur Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete följs.

Handlingsplan för arbete med barn och unga

Umeå pastorat kommer under 2023 att utarbeta en handlingsplan för arbete med barn och unga samt unga vuxna. Den kommer att innefatta både en revidering av handlingsplanen för konfirmandarbetet
och en tydlig riktning för verksamheter som vänder sig till barn och unga och deras familjer.

Utvärdering

Med utgångspunkt i församlingsinstruktionen upprättar kyrkorådet, respektive församlingsråd och gemensamt bedrivna verksamheter en årlig plan för verksamhet och ekonomi. Församlingsinstruktionen utvärderas årligen indirekt genom verksamhetsuppföljning, där betoningen ligger på lärande i stället för mätning och kontroll. Uppföljning sker på alla nivåer i organisationen i samverkan mellan förtroendevalda och anställda. Kyrkorådet ska minst vart fjärde år pröva om det ska ske en ändring av församlingsinstruktionen