Kyrkoåret

Den första dagen i kyrkoåret, eller kyrkåret, är söndagen den första advent. Kyrkoåret slutar klockan 18 på lördagen före första adventssöndagen, samtidigt som adventshelgen börjar. Enligt gammal tideräkning börjar en helgdag alltid klockan 18 kvällen före. Det är förklaringen till att vi i Sverige firar många "aftnar" som midsommarafton eller julafton.

Kyrkans kalender, kyrkoåret, kom till några hundra år efter att Jesus levde på jorden. I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. Tre olika bibeltexter och en psalm ur psaltaren i Bibeln hör till varje söndag. Bibeltexterna berättar bland annat om Jesus liv, död och uppståndelse. Här hittar du kyrkoårets kalender med bibeltexter för kommande söndag >

Kyrkans tre största högtider är:  

• Julen, när vi firar att Gud föds som människa. 
• Påsken, när vi firar Jesus död och uppståndelse. 
• Pingsten, som är den heliga Andens högtid. Vi firar att lärjungarna, och vi, har fått Anden, Guds osynliga närvaro bland oss människor.   

Färger och musik växlar under kyrkoåret

Kyrkoårets växlingar märks i psalmerna, musiken och i färgerna på prästens kläder och på altaret. Vit är till exempel en glädjefärg i kyrkan och grönt står för vår och hopp. Läs mer om färgernas betydelse här >

Varför just söndagar?

Söndagen är den sjunde dagen i veckan i den svenska kalendern. En vilodag, då Gud vilade på den sjunde dagen. Samtidigt är söndagen för oss kristna den första dagen i veckan, som början på den nya skapelsen då Jesus uppstod en söndag. Varje söndag är en påminnelse om Jesu uppståndelse och seger över död, ondska och allt destruktivt.