Hantverk fångar in kärnan i tron

(Ur Spira nr 3 2024)

Inne i Backens prästgård köar gäster till våfflor och kaffe, samtidigt som diakon Erik Hansson dukar fram material och verktyg för täljning ute vid byggnaden som kallas paviljongen. Snart dyker de första besökarna upp, far och son Raddock, som tidigare slöjdat med Erik vid Kyrkstugan på Nydala.

– Jag kommer från USA från början och slöjd är något nytt för mig. Det har jag fått lära mig här i Sverige, säger pappa Robert, och bestämmer sig för att göra en träspatel.

Erik visar hur han ska rita upp formen på en träbit och sedan hugga bort så mycket som möjligt med yxa, innan han får börja arbeta med kniv. Sonen Elias vill öva karvsnitt, en teknik för utsmycknad. Erik plockar fram material och ritar upp ett mönster.

– Jag håller på med täljning hemma också. Det är roligt att få göra något praktiskt, för i skolan gör jag inget sånt nu, säger Elias.

Erik Hansson är i grunden arbetsterapeut och för 15 år sedan startade han verksamheten Handens arbete tillsammans med en kunnig slöjdare, som lärde upp honom i täljandets konst. Då höll de till vid Kyrkstugan och i Ålidhemskyrkan, i år är det första gången Erik ordnar verksamheten vid Backens prästgård.

– Det bästa sättet att umgås är att göra något praktiskt tillsammans. Det är som att åka bil, då skapas de bästa samtalen, säger Erik och reser sig för att välkomna en ny besökare. Henry Guo, ursprungligen från Kina, har bott många år i Sverige. För några år sedan slöjdade han en smörkniv och nu tar han sig an samma uppgift.

– Det är mycket intressant att få tillverka något själv och jag tycker om att lära mig nya saker, säger han och täljer fram formen på kniven med små rörelser.

Handens arbete är en av många skapande verksamheter i Svenska kyrkan 
i Umeå, tillsammans med syjunta, keramikverkstad och hantverksstuga.

– Kyrkan har en lång och stolt tradition av symöten och hantverk. Det här är som en förlängning av det, säger Erik.

Han ser inte hantverk och skapande som något vid sidan av kyrkans huvudverksamhet. Snarare tycker han att det fångar in kärnan i tron, som en trosbekännelse.

– Filosofi och vetenskap samtalar om livet, medan religion och andlighet samtalar med tillvaron, livets kärna, Gud. Det gör också hantverk. Det erbjuder direktkontakt och 
dialog med det som utgör tillvaron. Där möter jag också Gud.

Studier visar att den som sysslar med hantverk kan bli lyckligare och mer tillfreds med livet. Erik är inte så intresserad av den aspekten av slöjdande.

– Jag tror att först när du lämnar frågeställningen om nytta, då kan det bli nyttigt. När du får kontakt med den djupare delen av tillvaron och dig själv ställer du inte längre de frågorna utan är bara glad att ha funnit det och glad att finnas till.

Ytterligare två besökare dyker upp vid paviljongen. Det är Elin Uppenberg och Sophie Vainio som hittade evenemanget via Facebook.

– Det är skönt att få jobba med händerna, det gör jag alldeles för sällan. Det kändes extra kul i den här vackra miljön, säger Elin.

Hon väljer att börja tälja en träspatel, medan Sophie ritar upp formen av en sked på ett trästycke.

– När jag var liten gjorde jag fågelholkar med pappa. Jag vill komma i gång med en hobby som inte måste göras inomhus.

 Erik menar att det är enkelt att börja tälja – köp en slöjdkniv, hitta ett stycke trä i skogen och sätt i gång. Det första alstret kan bli en blompinne, marmeladspade, prydnad till nyckelring eller kanske en trollstav? Det viktigaste är glädjen att få använda kniven och tälja.

– Jag brukar säga att trä är gratis, så det är ingen fara att misslyckas. Och du kommer att skära dig, vänta dig inget annat. Men var ändå försiktig med kniven, säger Erik Hansson med ett skratt.