(Ur Spira nr 3 2023)
En liten flicka välkomnade Ellinor Lindberg i dörren och gav henne ett kort med texten ”Var inte rädd, du är högt älskad. Allt kommer gå väl”.
– Det kortet var ett svar på mina böner, berättar Ellinor.
Samma dag i kyrkan råkade hon se en affisch för Livsstegen i Tegs kyrka och bestämde sig för att anmäla sig.
– Den gruppen gav mig så oändligt mycket. Att få prata om riktiga saker, inte bara om att bygga ut altanen eller byta bil. Delandet och tilliten var helande för mig.
Efter gruppen fick Ellinor frågan om hon ville vara med och leda nästa grupp. Nu har hon precis avslutat sin femte grupp som ledare. Vänner har undrat ”Men herregud, har inte du gjort det där förut?”. Men Ellinor menar att man aldrig blir klar.
– Det jag har fått vill jag ge vidare. Samtidigt ger det mig själv så mycket, det hjälper mig att behålla min andliga spänst. Jag var tidigare inte speciellt kyrklig men det finns en plats för oss alla här. För mig har det varit gott att få vara en del av gemenskapen.
Ellinor ser en andlig hemlöshet och ett sökande efter mening hos många hon möter. Hon konstaterar att många gömmer sig bakom glättiga Facebookbilder, när de egentligen är rädda och ensamma.
– Det finns en otrolig kraft i att våga vara ärlig och sann i möten med andra. Då kan vi upptäcka att den där glada människan också är sårbar och rädd. För mig är det skönt att inte behöva hålla skenet uppe hela tiden.
Häromåret deltog Ellinor i en retreat med Olle Carlsson, som skrivit böckerna som ligger till grund för Livsstegen. Hon beskrev för honom att hon haft tur i livet. Han undrade då ”Du kanske har haft någon som gått vid din sida?”.
– Det var fint att få vila i att det kanske är så. Kyrkan har historiskt stått för mycket falskhet och inskränkthet. Det är skönt att få revidera den bilden och ta till mig och sprida det som är gott. För jag tror på en Gud som är god, säger Ellinor.
Text: Lina Eriksson