”Jag bad Gud om hjälp och fick kraft att fortsätta”

(Ur Spira nr 4 2024)

I Ugandas huvudstad Kampala växte Nehemiah Katantazi upp med föräldrar engagerade i anglikanska kyrkan.

– De lärde oss om Jesus, att gå i kyrkan varje söndag och att be tre gånger om dagen. Från dem fick jag min tro, säger Nehemiah.

På universitetet började han själv dela med sig av sin tro som söndagsskollärare.

– Jag tror att Gud har ett syfte med varför jag är på jorden. Jag arbetar mycket med att bygga en relation med Gud, och göra det Gud vill att jag ska göra.

För sex år sedan hamnade Nehemiah i Umeå. Hans fru Mary hade just flyttat hit för att studera när det oväntat visade sig att hon var gravid. Paret hade tidigare inte kunnat få barn. Nehemiah flyttade efter, fick också chans att studera och paret fick ytterligare ett barn.

– Det var svåra förlossningar och Mary hade kanske inte överlevt om vi varit kvar i Uganda. Vi tog det som ett tecken på att Gud bestämt att vi skulle bo i Sverige. Vi älskar också landet och ville gärna stanna.

Men så avled Nehemiahs mamma i coronapandemin och några år senare dog också hans lillasyster, bara 23 år gammal. Nehemiah reste till hennes begravning, full av ilska och avståndstagande mot Gud. Men mötet med hans pappa påverkade honom.

– Han var stark och hjälpte mig. Jag trodde inte han skulle vilja gå i kyrkan, men efter begravningen ville han dit, trots det som hänt. Jag började be Gud om hjälp och efter att jag bad kände jag att jag fick kraft att fortsätta.

I dag besöker Nehemiah och hans familj Ålidhemskyrkan varje söndag. Han går också gärna dit andra tider för att be och har inte riktigt vant sig vid att kyrkan inte alltid är öppen, som den var i Uganda. Där tillhörde han den anglikanska kyrkan, men tycker att den lutherska är tillräckligt lik för att han ska känna sig hemma. En nyhet för honom är möjligheten till ljuständning.

– Det gjorde vi inte hemma, men det är fint för att komma ihåg vänner och nära som man förlorat.

Text: Helena Andersson Holmqvist