(Ur Spira nr 1 2023)
Gun-Marie Spett Lindgren läser ur favoritpsalmen 395 om nattvardens bröd och vin som ger glädje, kraft och ”tröst när ont oss sker”.
– Den säger allt! Livet händer och det går inte att värja sig mot sjukdom, död och sorger. Vart kan jag gå då? För mig är nattvarden ett helande möte, som ger styrka att fortsätta livet som sårbar varelse.
Gun-Marie, som är präst i Backens kyrka, beskriver sin tro som mer praktik än teori. Hon behöver närhet till Gud och i nattvarden upplever hon ett gudsmöte som är avskalat och äkta, där hon kan vara sig själv.
– Vi lever i ett samhälle där det handlar om att vara vacker, ung och lyckad. Men alla är ju bristfälliga, och det är viktigt att få visa upp det för någon som förstår. Gud var själv människa och blev sårad - själsligt och kroppsligt.
När Gun-Marie för några år sedan var sjuk i cancer blev tanken på Gud som sårbar extra viktig. Hon slogs av insikten ”du Gud bär all världens smärta och sår – också det här”. Att få förbön och ta emot nattvarden blev då ännu viktigare för henne.
– När de stora sakerna händer i livet behövs verkligen en plats där man bara får släppa taget och ta emot. En rastplats för själen, säger hon.
Att ge nattvarden till andra är något av det viktigaste Gun-Marie gör som präst, konstaterar hon.
– Att få förmedla Jesus Kristus till människor som längtar efter den närheten är stort och gör mig ödmjuk.
Text: Helena Andersson Holmquist