Nytt krematorium

Svenska kyrkan har ett samhällsuppdrag att sköta begravningsverksamheten. I det ingår att driva krematorier. De ska placeras nära sitt upptagningsområde.

Det nuvarande krematoriet ligger på Norra kyrkogården, Sandbacka. Det har en begränsad kapacitet i förhållande till nuvarande och framtida behov. Kyrkogården och dess byggnader är även skyddade av kulturminneslagen. Vi kommer därför inte att kunna bygga ut det befintliga krematoriet i den omfattning som behövs. I dagsläget har vi en ugn men i det nya kommer det finnas två. Det kan till och med vara så att vi behöver plats för en tredje ugn i framtiden.

Umeås befolkning ökar i antal samtidigt som andelen kremationer stiger. I dagsläget kremeras cirka 80 procent. Krematoriets upptagningsområde är stort, från Tärna till Umeå. Grannkrematorierna i Kramfors och Skellefteå har ingen överkapacitet som vi kan utnyttja. Vi ser det inte heller som hållbart att transportera kistor på det sättet.

De två platserna kallas Gläntan och Ravinen och ligger på Röbäcks kyrkogård. Gläntan ligger strax norr om personalbyggnaderna och Ravinen strax väster om ravinen som går söder om kyrkogården. Se kartbild ovan. Gläntan kommer närmare befintliga hus även om det fortfarande är skog runt omkring.

Röbäcks kyrkogård kommer att växa. Det kan bli ganska långt att ta sig till fots från befintliga parkeringar till de nya gravområdena. En nedre infart skulle därför underlätta för besökare. På så sätt leds inte heller onödigt mycket trafik in till de centrala delarna av kyrkogården.

Vi har inget svar på det idag. Det beror på om krematoriet blir i suterräng, ett eller två plan. Ett ugnsrum är cirka 150–200 kvadratmeter stort. Till det kommer ett teknikrum som är ungefär lika stort. Utöver det behövs kylrum, kontor, omklädningsrum och andra kringutrymmen.

Målsättningen är att byggnaden ska passa in i skogen på platsen snarare än att sticka ut och synas. Vi tar aldrig ner träd lättvindigt på våra kyrkogårdar utan vill behålla mycket av skogen, men kanske inte ända inpå byggnaden. Här hoppas vi att arkitekterna med sin expertis ska hitta en bra balans.

Vi vill att krematoriet ska harmonisera och bidra till hela kyrkogården och göra platsen trevliga för besökare. Att området är en viktig rekreationsplats finns med i beskrivningen av kyrkogården till arkitektbyråerna.

Vi kan inte svara på det idag. Det beror på utformningen och vad Länsstyrelsen säger.

Förr byggde man höga skorstenar för att få bort röken från bebyggelse, men med dagens rening behövs inte det på samma sätt. Den nuvarande skorstenen är lägre än flera av träden runt omkring. Oavsett placering kommer den omgivande skogen därför effektivt skärma av både byggnad och skorsten.

Rökgaserna från kremationen leds genom en efterbrännkammare till avkylning och rening med filter av aktivt kol. Där tas bland annat damm, askstoft och kvicksilver bort. Den höga temperaturen på röken förhindrar kondens i skorstenen samtidigt som det gör att röken i allmänhet inte syns.

Höga temperaturer i ugnen förbränner de kolväten som kan lukta.

Har du vägarna förbi Norra kyrkogården kan du titta upp mot krematoriets skorsten och se och lukta själv.

Krematorier med rökgasrening baserad på aktivt kol har mycket små dioxinutsläpp (källa: Naturvårdsverkets branschfaktablad, utgåva 4, juni 2010). Rökrör och rökkanaler torrsotas också manuellt eller med tryckluft vilket inte ger några utsläpp.

Utsläppen beror på antalet kremeringar. Ökar befolkningen kommer utsläppen också att öka gradvis. Kremation räknas som miljöfarlig verksamhet och kräver Länsstyrelsens tillstånd. I det regleras utsläpp, buller, avfall, transporter och annan miljöpåverkan. När ett nytt krematorium byggs ingår framtidsprognoser i ansökan för att säkerställa att klimatmål nås även om fler kremeras.

Det låter i princip ingenting. Har du vägarna förbi Norra kyrkogården kan du gå förbi krematoriet och lyssna.

Det finns redan befintliga grusvägar nedanför Ravinen och från Gläntan som, beroende på placering, troligen blir nya infarter.

Oavsett placering kommer det att bli transporter, framför allt av kistor. Trafikutredning pågår för att utreda vilken ökning av trafik det kan innebära.

Idag sker ca 1 100 kremationer per år. Det innebär högt räknat 2 000 transporter eftersom kistor kan transporteras parvis och urnor ofta hämtas flera samtidigt. Kistor transporteras till krematoriet sju dagar i veckan.

Vi kommer inte hindra någon från att gå i skogen. Området är ett viktigt rekreationsområde för många och ska också få fortsätta vara det. Utsläppen från krematoriet är så små att det inte är någon fara att äta bären.

Gläntan har varit ett sandtag. I närheten av Ravinen finns en gammal galgbacke. När vi beslutat om specifik plats kommer museet att tillfrågas och titta närmare på platsen.

Efter en kremation sorteras metall automatiskt ut och skickas för återvinning. Guld och metall från ortopediska implantat kan på så sätt tas tillvara. Det ekonomiska överskottet tillfaller Allmänna arvsfonden. För år 2023 var det drygt 105 miljoner kronor för hela Sverige.

Hållbarhet är ett mångfasetterat begrepp. Det handlar bland annat om en hållbar och flexibel byggnad som stilmässigt håller över tid. Det ska vara bra kvalitet på material och höga ambitioner på trivsamma miljöer. Även arbetsmiljön måste vara hållbar, till exempel kanske ett våningsplan vore att föredra för att slippa hissar och trappor. Arbetsmiljön gäller inte bara vår egen personal utan även begravningsbyråerna som lämnar kistor.

Byggnaderna måste också vara energieffektiva. Vi har dock inte kommit till den delen i projektet ännu. Svenska kyrkan har antagit Färdplan för klimatet med vissa delmål 2027 och vissa 2030 som vi också lutar oss mot. Likaså kommunens plan för netto noll 2050 och andra myndigheters regler.

Det går inte att ansluta krematoriet till kommunens fjärrvärmenät men vi ser över möjligheten att värma upp våra egna byggnader med överskottsvärmen. Det optimala hade varit ett lokalt fjärrvärmenät med röbäcksborna. Vi får även titta på ackumulatortankar eller ett omvänt bergvärmesystem för att bli av med värme.

Nuvarande krematorium eldas inte med fossila bränslen och det ser vi inte heller att det nya ska göra. I Skellefteå tillverkas biogas av hushållssopor, om det kan vara ett alternativt bränsle.

Krematorieverksamhet utgåva 4, juni 2010 ISBN: 978-91-620-8491-2 (pdf)

Så sker en kremering - Uppsala kyrkogårdar (webbsida)

Den framtida krematorieverksamheten, utredning framtagen av SKKF 2017 (pdf)

Krematorieverksamheten i Sverige – kartläggning och analys (2010, pdf)

Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF (webbsida)