Gamla Uppsala – ett pilgrimscentrum sedan medeltiden

Folk pilgrimsvandrade på medeltiden av olika orsaker. Vissa ville utveckla sin andlighet och få kontakt med det heliga, för att vissa ville bli botade från olika sjukdomar eller be om hjälp med andra personliga problem. Ibland för att botgöras för något fel personen gjort. En annan viktig anledning var för att botgöra sina synder. Pilgrimsvandraren begav sig då iväg till en vallfartsort där det oftast fanns helgonreliker. Reliker ansågs nämligen på medeltiden kunna ge bot mot sjukdom eller andra svårigheter i livet. Rika personer kunde skicka en underordnad som genomförde pilgrimsvandringen för hans eller hennes räkning. 

Nidaros (Trondheim, Norge)

På 1030-talet blev Nidaros, det nuvarande Trondheim, det ledande pilgrimsmålet i Norden. Efter norske konungen Olav Haraldsson död, började människor vallfärda till platsen där han begravts. Det spreds berättelser om mirakel som ska ha inträffat i samband med kung Olavs död och kung Olav helgonförklarades. En strid ström av människor vandrade till Norge från Sverige, övriga Norden och Europa. 

Mirakel på medeltiden

Mirakel på medeltiden innebar att människor fick hjälp mot sjukdomar eller i svåra situationer och ansågs vara konkreta tecken på Guds ingripande i människors liv och läkedom. När ett mirakel hade skett någonstans, var det därför sed att besöka den plats där helgonets reliker fanns, för att visa tacksamhet och ge en offergåva. Om någon begått ett brott eller en svår synd kunde prästen ålägga den personen att pilgrimsvandra. De som var riktigt fromma pilgrimer hyste stor vördnad för helgonens reliker.

Dåtidens resebyrå

Munkar och kyrkor, stiftelser, riddarordrar och olika sammanslutningar i byarna runtom Europa, välkomnade vanligtvis pilgrimer för sjukvård, övernattninsplatser och härbärgen. Ibland vandrade folk i veckor. På den tiden var en dagsvandring omkring 1,5 till 2,5 mil. Benediktinmunkarna exempelvis erbjöd härbärgen eftersom de följde läran från Benedikt som var en munk och hade regeln om att ta emot främlingar som om de vore självaste Jesus. Referensen till Bibeln: ”ty han själv kommer att säga: Jag var en främling, och ni tog emot mig.” Ordet ”Pilgrim” betyder enligt latin ”främmande”, eller ”främling” (Lat:peregrinus).