Vanliga frågor om dop

Svar: Nej, den som döps eller låter sitt barn döpas behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan, men man blir det genom dopet. Det är inte heller något hinder om den som döps samtidigt också tillhör ett annat samfund eller en annan religion. Att döpas innebär att du blir en del av den kristna gemenskapen.

Svar: Ja, dopet ger formellt medlemskap i Svenska kyrkan och ger tillträde till nattvarden samt rätten att vara fadder vid andras dop.

Svar: Nej, det måste du/ni inte vara. Att döpas innebär dock att man blir en del av den kristna gemenskapen och medlem i Svenska kyrkan.

Svar: Att döpas innebär att man tas upp i den kristna gemenskapen. En missuppfattning som finns är att man får sitt namn genom dopet, men ett barn får sitt namn genom att föräldrarna anmäler namnet till Skatteverket. Det måste man göra oavsett om man döper sitt barn kyrkligt eller inte.

Svar: Nej, det är gratis och förutom kyrka, präst, musiker och vaktmästare ingår dessutom möjligheten att boka någon av våra lokaler för fika efteråt (mer information om lokalerna hittar du längst ner, under frågorna).

Svar: Ja, det får du, även om det finns begränsningar kring vilka dagar och tider det är möjligt i respektive kyrka. Kontakta den kyrka du vill att dopet ska hållas i för att se över vilka möjligheter som finns.

Svar: Om du vill döpa ditt barn i till exempel en trädgård eller i hemmet går det ofta bra, men av praktiska skäl kan kyrkan ibland behöva säga nej till dop utanför kyrkan. Diskutera vilka möjligheter som finns med din doppräst om du är intresserad av ett dop utanför kyrkan.

Svar: Om du utöver dopet vill boka även lokal för dopkalaset behöver du i regel boka ett par månader i förväg. Om du bara vill boka tid för dopgudstjänst (själva dopceremonin i kyrkan) så kan du boka senare, dock senast åtta dagar innan dopet ska äga rum.

Under fliken ”Arrangera och boka ett dop” hittar du lediga doptider i Uppsala pastorat och kontaktuppgifter till vår boknings- och medlemsservice.

Vid ett par tillfällen under året finns dessutom möjlighet till drop-in-dop i vissa kyrkor. Då krävs ingen förbokning utan den som vill bli döpt eller låta sitt barn döpas behöver bara dyka upp. Håll utkik på sidorna ”På gång i Svenska kyrkan Uppsala” och ”Dop” för att se när kommande drop-in-dop arrangeras i Uppsala.

Svar: I regel sker dopgudstjänster på lördagar och söndagar. Vill man boka en annan veckodag får man kontakta församlingsherden (den präst som leder arbetet i församlingen) och se om det är möjligt. Kontaktuppgifter till respektive församlingsherde hittar du under fliken ”Församlingar och kyrkor”.

Svar: Vissa delar av dopgudstjänsten är lika för alla dop, medan det finns möjlighet att påverka andra delar. Det kan till exempel handla om vilka psalmer som ska sjungas, om någon solosång ska vara med och vilka texter som ska läsas. Andra än prästen kan också medverka, till exempel genom att hälla vatten i dopfunten eller läsa något. Prästen tar förmodligen upp dessa möjligheter när ni på förhand går igenom ordningen för dopgudstjänsten tillsammans.  

Svar: Nej, det finns inget sådant krav, men kan ändå ses som en viktig del av symboliken kring dopet. Den som inte har en egen dopklänning får gärna låna en sådan av kyrkan.

Traditionen att ha en lång vit dräkt på sig när man döps går ända tillbaka till urkyrkan för snart 2 000 år sedan och symboliserar dopet som början på ett nytt liv. För den som döps som spädbarn är dessutom dräkten alldeles för lång, för att symbolisera att dopet och tron är något som man kan få växa in i.

Svar: Ja, många församlingar har dopkläder för utlåning till spädbarnsdop. Vissa församlingar har också dopdräkter att låna ut vid dop av barn, ungdomar och vuxna. Kontakta församlingen där dopet ska ske för att ta reda på vad som finns för utlåning. På sidan Boka våra lokaler kan du också läsa om vilka av Uppsalas kyrkor som har dopklänningar till låns och i vilka storlekar.

Svar: Du kan ha dina vanliga kläder. Men precis som när ett barn döps kan man välja att bära en vit kåpa. En sådan finns ofta att låna av församlingen.

Svar: En dopgudstjänst brukar vara ungefär 30 minuter lång. Ingår dopet i en ordinarie gudstjänst tar det längre tid.

Svar: Absolut. När ett lite äldre barn döps är det vanligt att hen går själv.

Svar: Ingenting i regel. Prästen är van och barnet får både synas och höras under sin ceremoni. Skulle det vara svårt att trösta barnet kan man ta en liten paus i ceremonin tills barnet är redo.

Svar: Nej det gör det inte. Ofta är det dock färre gäster vid ett dop än vid till exempel ett bröllop så man får gärna placeras sig långt fram i kyrkan.

Svar: Du behöver förstås inte stå jämte en partner framme vid dopfunten. Det går lika bra med en släkting, nära vän eller en fadder om du utsett en sådan till ditt barn. Det går också bra att gästerna står eller sitter tillsammans runt dopfunten snarare än i kyrkbänkarna. Prata med din doppräst för att hitta en lösning som känns bra för dig.

Ibland arrangerar vissa församlingar drop-in-dop. Då döps flera personer under samma dag och har ofta gemensamt dopfika efteråt. Det kan också vara ett alternativ för den som inte kan eller vill bjuda in till ett stort dop med släkt och vänner. Håll utkik på hemsidan efter när nästa tillfälle för drop-in-dop erbjuds i någon av Uppsalas församlingar!

Svar: Nej, att vara gudförälder/fadder har samma innebörd. Gudförälder/-far/-mor är den beteckning som traditionellt använts, men numera används i regel beteckningen fadder inom Svenska kyrkan.

Svar: Generellt handlar fadderskapet om att vara en förebild, ett extra stöd och en förbedjare (det vill säga att be för den döpte) genom livets toppar och dalar. En vanlig missuppfattning är att faddern övertar vårdnaden av sitt gudbarn om föräldrarna/vårdnadshavarna skulle dö, men detta stämmer inte. Fadderskapet är inte juridiskt bindande.

Svar: En fadder kan till exempel bära barnet under dopgudstjänsten, läsa en bibeltext eller be en av de böner som ingår i ordningen, men det är helt valfritt.

Svar: Alla personer som är döpta i Svenska kyrkan eller i någon annan kristen kyrka eller samfund kan bli fadder. För att det ska räknas som ett kristet dop ska det ha skett i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och med rent vatten.

Svar: Ja, precis som när ett barn döps kan man som vuxen välja en fadder inför sitt dop. Det kan vara en vän eller bekant som man kan anförtro sig åt för att prata om sin tro och sitt liv.

Svar: Nej, du som vårdnadshavare bestämmer själv om du vill att ditt barn ska ha en fadder. Du bestämmer också om du vill att barnet ska ha en eller flera faddrar.