Heliga Birgitta hette egentligen Birgitta Birgersdotter (1303–73). Hennes far var lagman i Uppland och hennes mor tillhörde Folkungaätten som hade stor makt under medeltiden. Föräldrarna är begravda i Uppsala domkyrka. På deras gravsten finns den äldsta bilden av Birgitta.
När Birgitta var omkring tretton år gammal giftes hon bort med lagman Ulf Gudmarsson i Östergötland. Som änka levde hon vid Alvastra kloster.
Hela livet upplevde Birgitta Birgersdotter att Gud talade till henne och hon lät skriva ner sina uppenbarelser eller visioner. Ofta kritiserade hon politiska och kyrkliga ledare för deras sätt att leva eller styra.
År 1349 gav sig Birgitta Birgersdotter av till Rom för att få påvens tillstånd att starta en ny klosterorden i Vadstena. Hon blev kvar i medelhavsområdet till sin död 1373. Birgittinorden hade blivit godkänd och grundats 1370 och Birgittas dotter Katarina blev den första abbedissan i klostret i Vadstena.
Birgitta helgonförklarades av påven 1391. Sedan 1999 är hon ett av Europas sex särskilda skyddshelgon.
Vem var den heliga Birgitta?
Birgitta levde 1303-1373. Både genom sina föräldrar och sin make hörde hon till de politiskt ledande kretsarna i det medeltida Sverige. I sitt inre brottades hon med det utåtriktade världsliga livet som hörde till hennes ställning och en längtan efter ett enklare, mer inåtvänt liv. Efter att hennes make dött 1344, bröt hon med sitt världsliga liv och hon uppfattade sig som ett språkrör för Gud. I uppenbarelser fick hon uppdrag av Gud, Kristus och Maria att föra ut budskap till såväl politiska som kyrkliga ledare. Tack vare att uppenbarelserna nedtecknades finns de kvar.
Birgitta kritiserade världsliga och andliga ledare för att de svek sina ideal, att de förde ett omoraliskt liv och sög ut de fattiga. Drastiska skildringar av de helvetesstraff som väntade de obotfärdiga utmålades, i syfte att mana till bättring för att undkomma de eviga straffen. De högsta ledarna, som påven och svenske kungen, kände ju henne sedan tidigare och lyssnade på Birgitta, kanske utan att alltid rätta sig efter hennes kritiska budskap.
"En sann ödmjukhet är att utan hänsyn till människors tycken, beröm, klander eller motstånd vandra Jesu väg … och inte längta efter överflöd utan vara som en av det enkla folket" (Den heliga Birgitta)
I Birgittas efterföljd, vår frälsares orden
Birgitta begav sig 1349 till Rom, i syfte att av påven få tillstånd att grunda en ny klosterorden. Birgitta sökte bland annat få påven att återvända till Rom från Avignon i Frankrike, där påvarna av politiska skäl bodde vid den här tiden. Först år 1370 blev hennes klosterplan godkänd. Inte förrän efter hennes död kunde klostret byggas. Den svenske kungen skänkte henne en gård i Vadstena, där klostret uppfördes. Birgitta dog 23 juli 1373, och helgonförklarades 7 oktober 1391.
Den orden Birgitta grundade kallades Den Heliga Frälsarens Orden (Ordo Sancti Salvatoris), i dagligt dal birgittin-orden. Elisabeth Hesselblad (1870-1957) betydde mycket för en förnyelse av ordens liv i vår tid. Numera finns ett birgittin-kloster åter i Vadstena. (Man fördrevs därifrån 1595).
Var finns Birgittas kvarlevor idag?
Birgitta finns begravd i Vadstena klosterkyrka.
I Domkyrkans Finstakor finns sedan några år något så ovanligt som ett modernt relikskrin i en luthersk kyrka. Domkyrkan fick i slutet av 1980-talet av Birgittasystrarna en mycket fin gåva: en flisa av den heliga Birgittas höftben. Denna relik har fått sin plats i detta monument till minne av en av de mest kända svenskarna. Såväl skrinet som den omgivande kuben är inspirerade av birgittinerordens klädesdräkt. De fem röda punkterna symboliserar Kristi fem sår (händerna, fötterna och i sidan).
Helgon i Svenska kyrkan
Bruket av helgon i den medeltida katolska kyrkan kritiserades av reformatorn Martin Luther. Huvudinvändningen var att det inte behövs någon mellanhand mellan Gud och människan. Den kristne bör inte rikta sina böner till helgon, utan till Gud och Kristus. Helgonen kan dock vara förebilder. Helgonen är människor som nått lite längre, som kan inspirera oss till fördjupat ansvarstagande för vår omvärld och fördjupad insikt om Guds tilltal till oss. Lutherska kyrkor utser dock inte några människor till helgon.