- Öppningen av Gustav Vasas krypta var historisk på flera sätt. För första gången närvarade två kvinnliga biskopar. Detta var symboliskt och i linje med den reformation som Gustav Vasa var upphovet till, en kyrka i ständig förändring fast samtidigt med rötterna i traditionen, säger Annica Anderbrant, domprost och kyrkoherde i Uppsala pastorat.
Vid öppningen den 4 november 2020 medverkade ärkebiskop Antje Jackelén, biskop Karin Johannesson och domprost Annica Anderbrant. I samband med öppningen hölls en andakt med bland annat psalmtexter av Olaus Petri, Gustav Vasas och Sveriges reformator. Sigfrid Leijonhufvud ordförande för släkten Leijonhufvuds släktförening deltog som ättling till drottning Margareta Leijonhufvud.
två gravkammare
Gravvalvet består av två kammare. I den ena vilar Gustav Vasa tillsammans med sina tre drottningar Katarina av Sachsen-Lauenburg (död 1535), Margareta Leijonhufvud (död 1551) och Katarina Gustavsdotter Stenbock (död 1621). I den andra vilar hans son Johan III (1592) med sina ena drottning Gunilla Johansdotter Bielke (1597).
Gustav Vasas grav har öppnats flera gånger, precis som de flesta andra kungliga gravar. Redan under 1800-talet plockades begravningsregalierna upp ur kistorna som idag finns att beskåda i Uppsala domkyrkas museum Skattkammaren. Under renoveringsperioden visades också några av begravningsregalierna i kyrkorummet i Uppsala domkyrka. Det senast föregående tillfället som en grundlig översyn gjordes av gravvalvet var 1945. 1979 gjordes ett mindre saneringsarbete.
Vad som renoveras och varför
Täckhällen som täcker ingången till Gustav Vasas krypta är lös och var i behov av åtgärder för att inte skadas ytterligare. I korthet har arbetet gått ut på att med hjälp av en lyft flytta hällen, applicera ny kalkbruksfog samt därefter lägga tillbaka hällen. Arbetet pågick under två veckor.
Vid översynen av kryptans tillstånd gjordes också en klimatmätning. Textil-, metall- och stenkonservatorer undersökte inventarierna. Kistorna öppnades dock inte.
Fakta om begravningen av Gustav Vasa
Datumet är 1560 den 17 december. Den avlidne kung Gustav Vasa sveps i en lång, svart sammetsrock och begravningståget avgår med 2000 deltagare i riktning mot Uppsala. Färden tar tre dygn och den 21 december är man framme i Uppsala domkyrka, den plats kungen valt för sin sista vila. I valvet under Vårfrukoret gravsätts kungen tillsammans med sina två avlidna drottningar.
Gustav Vasa hade utsett Uppsala domkyrka till gravkyrka. Ingen tidigare svensk kung hade begravts där. Uppsala domkyrka var landets främsta helgedom och flera av Gustav Vasas anfäder hade begravts på platsen.
Uppsala domkyrka var klädd i svart tyg invändigt. Kyrkorummet lystes upp av tusentals ljus och förgyllda dekorationer. Västeråsbiskopen Peder Svart höll ett över två timmar långt griftetal, där Svart talade om Gustav Vasa som en god kristen och helig kung. Ärkebiskopen Laurentius Petri förrättade jordfästningen och höll en tröstepredikan.
