Skogsområde med grön mossa och träd
Lyssna

Jord, skog och fonder

Den skog, mark och fond som Svenska kyrkan förvaltar går under benämningen prästlönetillgångar.

Prästlönetillgångarna ägs inte av kyrkan utan har av staten ställts till kyrkans förfogande och har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.

Jord

Rörelsegrenen jord omfattar all förvaltning av prästlönefastigheterna utom skogsmarken.

Skog

Rörelsegrenen Skog har uppdraget att förvalta 40 000 hektar produktiv skogsmark.

Fond

Rörelsegren Fond hanterar Svenska kyrkans prästlönefond i Uppsala stift, vilken bildats genom försäljning av fast egendom.

Jakt och fiske

Här hittar du information om vad som gäller angående rätten att jaga och fiska på de marker som Uppsala stift förvaltar.

Kyrkreservat

Upprättandet av så kallade Kyrkreservat är kyrkans sätt att bevara värdefulla naturtyper. Till reservaten är alla välkomna för rekreation, friluftsliv och för att upptäcka spännande och vackra naturmiljöer.

Prästlönetillgångarna (PLT) - en bakgrund

De marker som kyrkan förvaltar har en lång historisk tradition. Allmogen ställde tidigt mark till kyrkans förfogande för att ge möjlighet till prästernas försörjning. Åkrar och ängar för att odla sitt dagliga bröd och skog för jakt, boskapshållning och vedhuggning.

Tillgångarna växte ända fram till reformationen då Gustav Vasa drog in i stort sett allt. Kyrkan fick i princip endast förfoga över en fastighet per socken. Under 1600- och 1700-talen fick kyrkan tillbaka förfogandet över en del av de indragna egendomarna, till ungefär den omfattning som råder idag.

Fram till 1910 brukade prästerna själva jorden och skogen. Därefter tog Domänstyrelsen (staten) över förvaltningen av skogen medan jorden utarrenderas av länsstyrelsen i samråd med domkapitlen. Prästerna avlönades av pastoraten med avkastningen från skog och jord.

Från 1932 till 1972 förvaltades skog, jord och fond av pastoraten under uppsikt av stiftsnämnder och boställsnämnder. Efter 1972 tog stiften över förvaltningen av skogen men jordbruken och prästlönefonden blev kvar i pastoratsförvaltning fram till 1995 då stiften även tog över förvaltningen av dessa tillgångar. Från och med 1995 kallas också alla tillgångarna för Prästlönetillgångar.

Svenska kyrkan med sina stift, församlingar och pastorat har bara rätt till avkastningen. 

Prästlönetillgångarna (PLT) i Uppsala stift

Stiftets prästlönetillgångar förvaltas av Svenska kyrkan, genom Uppsala stift, utifrån den grund som lagts i lagen om Svenska kyrkan och lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan.

Tillgångarna är placerade i jord, skog och fonder. Enligt Svenska kyrkans regelverk, Kyrkoordningen ska de förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Det är endast avkastningen som får användas. 

Församlingarnas andelar

Församlingarna i stiftet har andelar i tillgångarna vars storlek beror på värdet vid den värdering som gjordes 1995 i samband med att de överfördes från pastorat till stift. Andelen ligger fast oavsett sammanläggningar av församlingar eller köp och försäljning av prästlönetillgångar.

Prästlönetillgångarna

Svenska kyrkan förvaltar skog och mark över hela Sverige – från Karesuando i norr till Smygehuk, landets sydligaste udde. Tillgångarna går under namnet prästlönetillgångarna, eftersom de en gång i tiden kom till för att avlöna prästen.

Solkraft från ovan

Alla Prästlönetillgångar i Sverige driver just nu ett projekt som heter Storskalig elkraftproduktion från större, effektiva och uthålliga Solkraftsanläggningar genom ökad Kyrklig Samverkan. En del i projektet är kunskapswebinarium om storskaliga solkraftsanläggningar för alla intresserade medarbetare i Svenska kyrkan. Du kan läsa mer om projektet och kommande webinarium här

Biskoparnas brev om klimatet

Biskoparna i Svenska kyrkan har skrivit ett biskopsbrev om klimatet. Det är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionen i landet, med tydliga uppmaningar till bland andra svenska och internationella beslutsfattare.