Prästberedningen

- Det blir framför allt en begränsning av de moment som förväntas av stiften. Det blir fem obligatoriska moment som är gemensamma för alla prästkandidater. Övriga aktiviteter som stiften erbjuder blir frivilliga. Detta för att det inte ska uppstå vad som har upplevts som en “pluskultur”, där studenter utöver de obligatoriska kyrkliga momenten under utbildningstiden också förväntas delta i specifika aktiviteter i stiftens regi.

De fem obligatoriska momenten är:

• Andra perioden praktik
• Egen själavård/persongenomgång
• Mötesplats stift och student
• Arbete med loggbok
• Pastoralteologisk grundkurs med verksamhetsförlagd utbildning.

- Stiften kommer att ha möjlighet att utforma ett par av de obligatoriska momenten efter egna önskemål och behov. Det ska kunna täcka mycket av det som i dag ingår i stiftens aktiviteter för studenter. Det är viktigt att hela utbildningsvägen är tydlig för alla parter och förändringen bygger på att stiften väljer att följa detta förslag. 

- Pastorsadjunktåret försvinner och ersätts av en tvåårig kyrkoadjunkttjänst som sedan kan övergå i ordinarie komministertjänst. Prästen blir därmed tillsvidareanställd från start.

- Kyrkoadjunkten deltar i en obligatorisk fördjupande professionsfortbildning i internatform under två-tre dagar under fyra terminer och stiftet utser en mentor som följer kyrkoadjunkten under de första två åren. Mentorn ingår inte i kyrkoadjunktens ordinarie arbetslag.

- Det korta svaret är ja, den blivande prästen söker tjänst själv. I den nya konstruktionen blir det tydligt att relationen mellan biskop, stift och prästkandidat etableras och utvecklas under en längre tid. Det gäller innan vigningen, men också efter, där biskopens missivering kommer till uttryck genom att stiftet utser en mentor samt bidrar till introduktion och fortbildning.

- Det korta svaret är nej. Det är samma som gäller för diakoner i dag. Dock löses diakoners situation på olika sätt i stiften, och samma möjligheter kommer finnas för att lösa blivande prästers situation.  I den fortsatta beredningen ska denna fråga fördjupas ytterligare.

-Som situationen ser ut i dag torde inte sådan problematik behöva blir vanlig.  Principiellt är det heller ingen skillnad jämfört med i dag och situationer som kan uppstå efter fullgjort år som pastorsadjunkt. Här behöver prästkandidater förhålla sig till hur det förväntas se ut i det tilltänkta stiftet under kommande år.

- Ja, och enligt beredningens förslag ska det också gå att inrätta tillfälliga tjänster i väntan på tex en pensionsavgång.

- Ja, den möjligheten finns när det gäller alla tillsvidaretjänster, samtidigt värnar konstruktionen en sammanhållen kyrkoadjunktstid, så det bör höra till undantagen att söka sig vidare innan de två åren är fullgjorda. Denna konstruktion ger framför allt en möjlighet till stabilitet under de första åren i tjänst. Inför förändringar behöver samråd ske med det aktuella stiftet, eftersom stiftet betalar en del av kyrkoadjunktens lön.

-I beredningens förslag föreslås lönen vara högre än pastorsadjunktslönen, men lägre än ordinarie komminister. Konstruktionen innebär att den anställande församlingen står för 80 procent av lönekostnaden och stiftet för 20 procent. Det ska täcka tid för mentorsamtal, fortbildning och extra förberedelse motsvarande ungefär fyra dagar i månaden. Denna fråga är en del av den fortsatta beredningen och ytterst en fråga för arbetsmarknadens parter.

- Detta är en fråga som den fortsatta arbetsrättsliga beredningen kommer att arbeta med inför remitteringen av förslagen och även detta en fråga för arbetsmarknadens parter.