Called to Transformation – om ekumenisk diakoni
Skriften Called to Transformation: Ecumenical Diakonia kom ut 2022 och förklarar vad ekumenisk diakoni innebär. Bakom skriften står Kyrkornas världsråd och ACT-alliansen.
Genom att ta sig an begreppet ekumenisk diakoni, som länge använts inom den internationella diakonin, ville de ekumeniska organisationerna bidra till en gemensam grund eller gemensamt språk för å ena sidan kyrkor (som Kyrkornas världsråd samlar) och å andra sidan organisationer som på kristen grund driver socialt arbete eller utvecklingssamarbete (som ACT-alliansen samlar).
Internationell diakoni eller ekumenisk diakoni är i grund och botten detsamma som församlingsdiakoni. Församlingsdiakonin i Svenska kyrkan är fokuserad på mötet med människan medan den internationella diakonin, för Svenska kyrkans del, är fokuserad på att möjliggöra detta möte genom stöd till lokala diakonala aktörer. Begreppet ekumenisk diakoni understryker att detta är en uppgift för kyrkorna tillsammans. Inom både den internationella, ekumeniska och den lokala diakonin finns även profetisk diakoni som handlar om påverkansarbete i syfte att ändra orättvisa strukturer som drabbar människor.
Diakoni som kyrkans väsen och som praktiskt arbete
Called to Transformation fokuserar på den ekumeniska rörelsen och dess roll i att förmedla och samordna diakonalt arbete globalt. Skriften består av tio kapitel som behandlar olika aspekter av ekumenisk diakoni, bland annat den ekumeniska diakonins historia, teologisk reflektion, det föränderliga landskap där diakonin verkar, diakonins praktik samt utmaningar idag.
Skriften innehåller en värdefull fördjupning i begreppet diakoni. Två aspekter av diakoni lyfts fram: den teologiska förståelsen av diakoni som en del kyrkans väsen och mission – det kyrkan är – samt det diakonala arbete som kyrkorna gör. Den teologiska förståelsen kan exempelvis handla om förståelsen av diakoni utifrån människan som skapad i Guds avbild, eller att vi är kallade till barmhärtighet och rättvisa. Den aspekten som handlar om vad kyrkorna gör är mer praktiskt inriktad och beskriver hur kyrkorna över geografiska och konfessionella gränser engagerar sig i diakonala handlingar, till exempel genom de ekumeniska organisationerna.
Teologiskt och rättighetsbaserat språk
Ett spänningsfält som skriften tar upp är mellan ett teologiskt språk och ett rättighetsbaserat språk. Skriften lyfter ekumenisk diakoni som ett språk som är samtidigt trosbaserat och rättighetsbaserat. I ett kristet perspektiv finns både bibliska rättvisebegrepp och mänskliga rättigheter i ett rättighetsbaserat språk. Skriften tar upp flera utmaningar för rättigheter på områden som till exempel migration, ekonomi, klimat, genus och hälsa.
Ett annat spänningsfält är det mellan å ena sidan kyrkliga aktörer vars diakonala arbete kläds i ett rättighetsbaserat språk och å andra sidan statliga eller civila utförare av sociala tjänster. Att uppmärksamma skillnaden mellan dessa två handlar inte om att hävda att någon av dem mer eller mindre pålitlig, utan att helt enkelt identifiera det som motiverar kristna aktörer och se det som en betydelsefull del i att utöva diakoni. Samma spänningsfält kan ses där man inom församlingsdiakonin samarbetar med lokala civilsamhällesaktörer eller det offentligas socialtjänster.