Called to Transformation – om ekumenisk diakoni 

Skriften Called to Transformation: Ecumenical Diakonia kom ut 2022 och förklarar vad ekumenisk diakoni innebär. Bakom skriften står Kyrkornas världsråd och ACT-alliansen. 

Genom att ta sig an begreppet ekumenisk diakoni, som länge använts inom den internationella diakonin, ville de ekumeniska organisationerna bidra till en gemensam grund eller gemensamt språk för å ena sidan kyrkor (som Kyrkornas världsråd samlar) och å andra sidan organisationer som på kristen grund driver socialt arbete eller utvecklingssamarbete (som ACT-alliansen samlar).

Internationell diakoni eller ekumenisk diakoni är i grund och botten detsamma som församlingsdiakoni. Församlingsdiakonin i Svenska kyrkan är fokuserad på mötet med människan medan den internationella diakonin, för Svenska kyrkans del, är fokuserad på att möjliggöra detta möte genom stöd till lokala diakonala aktörer. Begreppet ekumenisk diakoni understryker att detta är en uppgift för kyrkorna tillsammans. Inom både den internationella, ekumeniska och den lokala diakonin  finns även profetisk diakoni som handlar om påverkansarbete i syfte att ändra orättvisa strukturer som drabbar människor. 

Diakoni som kyrkans väsen och som praktiskt arbete

Called to Transformation fokuserar på den ekumeniska rörelsen och dess roll i att förmedla och samordna diakonalt arbete globalt. Skriften består av tio kapitel som behandlar olika aspekter av ekumenisk diakoni, bland annat den ekumeniska diakonins historia, teologisk reflektion, det föränderliga landskap där diakonin verkar, diakonins praktik samt utmaningar idag.

Skriften innehåller en värdefull fördjupning i begreppet diakoni. Två aspekter av diakoni lyfts fram: den teologiska förståelsen av diakoni som en del kyrkans väsen och mission – det kyrkan är – samt det diakonala arbete som kyrkorna gör. Den teologiska förståelsen kan exempelvis handla om förståelsen av diakoni utifrån människan som skapad i Guds avbild, eller att vi är kallade till barmhärtighet och rättvisa. Den aspekten som handlar om vad kyrkorna gör är mer praktiskt inriktad och beskriver hur kyrkorna över geografiska och konfessionella gränser engagerar sig i diakonala handlingar, till exempel genom de ekumeniska organisationerna. 

Teologiskt och rättighetsbaserat språk

Ett spänningsfält som skriften tar upp är mellan ett teologiskt språk och ett rättighetsbaserat språk. Skriften lyfter ekumenisk diakoni som ett språk som är samtidigt trosbaserat och rättighetsbaserat. I ett kristet perspektiv finns både bibliska rättvisebegrepp och mänskliga rättigheter i ett rättighetsbaserat språk. Skriften tar upp flera utmaningar för rättigheter på områden som till exempel migration, ekonomi, klimat, genus och hälsa.

Ett annat spänningsfält är det mellan å ena sidan kyrkliga aktörer vars diakonala arbete kläds i ett rättighetsbaserat språk och å andra sidan statliga eller civila utförare av sociala tjänster. Att uppmärksamma skillnaden mellan dessa två handlar inte om att hävda att någon av dem mer eller mindre pålitlig, utan att helt enkelt identifiera det som motiverar kristna aktörer och se det som en betydelsefull del i att utöva diakoni. Samma spänningsfält kan ses där man inom församlingsdiakonin samarbetar med lokala civilsamhällesaktörer eller det offentligas socialtjänster. 

Seeking conviviality

Denna skrift är utgiven av Lutherska världsförbundet 2013 och författad av en internationell grupp av personer som är engagerade i diakoni lokalt. Skriften Seeking conviviality (pdf) är tänkt som inspiration och stöd för kyrkor att analysera sina egna sammanhang och stödja innovativt engagemang hos dem som arbetar med diakoni i församlingar.

Seeking conviviality identifierar de viktigaste utmaningarna för kyrkan och diakonin i Europa idag och fokuserar särskilt på effekterna av finanskrisen som utlöstes 2007–2008 och den kultur och de värderingar som låg till grund för den. Ett grundläggande koncept är att skapa sätt att leva sida vid sida, konvivialitet (conviviality). Detta blir kärnan i en diakonimodell som fokuserar på diakonal närvaro hos människor i utsatta situationer, åtgärder som präglas av delaktighet samt arbete för långsiktig förändring.

Att leva sida vid sida i kyrkan och samhället

Skriften innehåller förslag till åtgärder som ökar och värnar människors värdighet samt arbete för rättvisa.

Den är delad i tre huvuddelar:

Den första delen ger en överblick av den europiska kontexten där finanskrisen härjar och visar sig även som social kris och politisk kris. Den lyfter också att det är unga och äldre som får betala priset av krisen. Migration är också ett tema i den europeiska kontexten i all sin komplexitet och i fortsättningen papperslösa som inte får tillgång till samhällets tjänster. 

Den andra delen innehåller en reflektion över fyra teman: kyrkans dubbla kallelse, från Gud och från utsatta människor. Den diskuterar också innebörden av ”konvivialitet” som konsten och handlingen av att leva sida vid sida. Även begreppet rättvisa diskuteras ingående ur ett diakonalt perspektiv, exempelvis att alla är skapade som Guds avbild och därför lika värda och ska inte förnekas grundläggande behov. Alla behöver dessutom beredas möjlighet att delta fullt ut i samhället. Avsnittet avslutas med att diskutera kopplingen mellan värdighet och välfärd som lider i ett samhälle där ohejdad konsumtion är en hörnsten i samhället. 

Den tredje och avslutande delen innehåller konkreta förslag på hur församlingsdiakonin kan behöva förändras för att kunna arbeta utifrån den diskussion som förs i del två. 

Ett digitalt studiematerial för lokala kyrkor om ”Seeking Conviviality” färdigställs sommaren 2024. När det har publicerats kommer det att länkas till den här. 

Diakoni i kontext

Skriften Diakoni i kontext (pdf) är utgiven av Lutherska världsförbundet (Mission in Context 2009, i svensk översättning 2015) och är en gemensam plattform för reflektion om diakonins identitet och praktik. Den vänder sig till kyrkoledare, diakoniarbetare och dem som studerar diakonivetenskap och andra diakoninära ämnesområden.  

Dokumentet är framtaget för att underlätta kommunikationen mellan kyrkorna och stärka vårt gemensamma arbete som delaktiga i Guds mission. I skriften finns inga ambitioner att strikt definiera diakoni. Den ska snarare vara en inspiration och ett underlag för diskussion när det gäller diakonalt förhållningssätt och metoder.

Skriften innehåller tre huvuddelar. Första delen består av en kortfattad analys av samtidens globala trender och utmaningar för diakonin. I andra delen ges en teologisk introduktion till synen på diakoni. Den tredje och mest omfattande delen skildrar hur diakoni utövas i sina olika uttrycksformer alltifrån individuellt engagemang till välorganiserade aktiviteter lokalt och internationellt.

Tydlig påverkan på svenska grunddokument om diakoni

Skriften har präglat svenska publikationer om diakoni, framför allt Ett biskopsbrev om diakoni (2015) och Vägledning för diakoni (2020). Dessa skrifter har särskilt lyft följande teman från Diakoni i kontext:

• Diakonins identitet som bordets diakoni – att efter måltiden bära med sig välsignelsen från bordsgemenskapens delande till mötet med medmänniskorna – och kyrkans gemenskap som uttrycks genom gudstjänstfirande, förkunnelse och diakoni, alltså den grundläggande uppgiften. 
• Att diakonins syfte inte bara handlar om individers nöd utan även att identifiera orättvisor på gruppnivå, strukturella orättvisor. 
• Metoder som se – analysera – handla. 
• Definitionen av profetisk diakoni kontra politisk diakoni.
• Beskrivning av diakonin som ”ett svar på konkreta nödsituationer, lidande och orättvisa, den är ett uppfyllande av kärleksbudet, och i allt detta ett uttryck för vad kyrkan tror på och bekänner: Guds nåd – för världens helande”.
• En diakonal uppförandekod som kan fungera som reflektionsunderlag eller som något att stämma av församlingens verksamheter och förhållningssätt emot. Skriften listar olika satser om vad diakoni är teologiskt, vad den har för syfte och hur den utförs. Ett exempel på det sista är att diakoni  ”utgår från medkänsla, inklusivitet, ömsesidighet, respekt och ansvar som sina grundläggande värden”. 

Skriftens metoddel innehåller flera användbara metoder att använda i församlingsdiakonin och ger en överblick av diakonins olika sätt att agera, så som nätverkande med partner, förhållandet mellan frivilliga och professionella medarbetare, utbildning, utvecklingsarbete, profetisk diakoni, förkunnelse och diapraxis .