Joanna broderar antependium
Lyssna

Skepparslövs kyrka- antependium


 Nytt altar- och predikstolsantependium för Skepparslövs kyrka
Det är antependium för dagar som har den liturgiska färgen vit, för t.ex. Påskdagen, Juldagen, Kristi Himmelsfärdsdagen, Heliga Trefaldighet, Kristi Förklaringsdag och Midsommardagen.

Vad har jag då valt för motiv och varför?
Jag satt i Skepparslövs Kyrka och ”tog in” kyrkorummet. Jag la märke till valvet över altaret och de två motsvarande valven på ömse sidor om altaret, med två rondlar med kors i över dörrarna. Jag hade redan innan jag besökt kyrkorummet bestämt mig för att låta en Sol eller Hostia vara huvudmotivet på altarantependiet. Det är en bra symbol som passar för många av våra högtider. De två rondlarna med kors i kommer så igen i den runda formen mitt på antependiet. Likadant får valvet ovanför altaret sin motsvarighet, som en spegling nedåt, i den välvda formen under solen, som har formen av en stor månskära. Med dessa båda huvudformer är antependiet så förankrat i den rumsliga miljön.

 

Motivvalet är enkelt och symboliskt.
Att jag valt ett enkelt och öppet motiv är dels för att man ska kunna tolka det på
många sätt, så att det fungerar symboliskt för många olika liturgiska dagar, dels
för att det inte är antependierna som är det viktiga, utan det som sker på altaret och i predikstolen. På altaret blir bröd och vin till Kristi Kropp och Blod, ”för oss utgivna”. (även om man i församlingen ibland använder ett sidobord för detta bruk, av praktiska skäl) Och i predikstolen talar prästen Guds Ord till oss och Anden är den som inspirerar prästen och hjälper oss att förstå. Antependier ska bara understryka budskapet och inte ta över uppmärksamheten.

Det gamla är helt utslitet. Materialet är ett ylletyg av bästa kvalité. Ylle är praktiskt i dessa sammanhang, det behöver inte strykas på samma sätt som ett linnetyg och det blir heller inte smutsigt på samma sätt, yllet är i sig lite fett och smutsavvisande.

Jag broderar med bländande vit silkestråd, som står fint ut mot det gräddvita ylletyget. Det bländvita ska också framhålla Kristi bländande vita gestalt i himlen, man kantänka på hur bländande vita kläder Kristus hade på Förklaringsberget, inför sina lärjungar. Det mjukt vita ylletyget harmonierar också fint med det milt pastellfärgade kyrkorummet och guldtrådarna som är isydda talar till allt guldet i kyrkan, ex. de vackra guldljusstakarna i taket. Och naturligtvis står guldet som symbol för Guds gudomlighet. Det är viktigt att antependium fungerar väl i det rum som det ska finnas i.

Med dessa enkla former ges alltså en möjlighet att kunna läsa in flera av våra kyrkliga högtider.Jag har nämnt Påskdagens morgon, då är Solen den som nyvaknad stiger upp ovanför den tomma graven, livet har segrat över döden och hela världen strålar som pånyttfödd. På Juldagen är Kristus Solen som kommer till vår värld när allt är som mörkast. Vid Kristi Himmelsfärd lyfts Kristus upp, i sina lärjungars åsyn, här är rondeln som Hostian, Kristi Kropp som liksom lyfts upp av guldstrålarna.

Vid Heliga Trefaldighet tänker vi på vår Treenige Gud och då har Faderns och Sonens och den helige Andens symboler sin givna plats. När vi sen firar Midsommar och solen står som högst på himmelen, vad kan då passa bättre än att fira Kristus som Solen i vårt liv?

Här på altarantependiet har vi alltså Fadern och Sonen. På predikstolsantependiet finns Anden i duvans form, eller är det en Sångfågel? En fågel som sjunger på Uppståndelsens morgon i Getsemane trädgård, eller vid allas vår uppståndelsedag i Paradiset? Eller är det en fågel som sjunger för den nyfödde Frälsaren på Juldagens morgon? Även här kommer guldtrådarna igen och genomstrålar Duvan/Sångfågeln och hjälper till att binda samman de båda antependierna. Den lyfts upp av guldstrålar, eller är det kanske strålarna som strålar nedåt, från Solen.

Den vita halvrondeln, som har sin motsvarighet i valvet ovanför kan ses som en antydan om en större Sol, inte helt uttalad, eller utbroderad och från den strålar guldstrålar som har sitt centrum ovanför altaret. De ska vara som en avglans av Fadern, vi ser hans verk men honom själv kan vi inte se. Sen faller det som ett ”Nådens regn” över hela duken, i form av silver- och guldtrådar. Vi önskar att Gud ville låta ett nådens regn falla över Vä- Skepparslövs församling och över oss alla. Utan Guds nåd kan vi inte leva.

Solen står för Kristus, Världens ljus, eller som Hostian, Kristi Kropp.

Detta är några av tankarna bakom antependierna. Det har varit underbart att få gå ut i ateljén och vara i Skaparens närhet, under skapandet av antependierna. Hoppas att de blir till glädje för Skepparslövs Kyrka.

                                                                   Hälsningar Joanna Agetorp, konstnär

                                                                

Skepparslövs kyrka

Kyrkan stod färdig 1843 efter ritningarna av den kände arkitekten F W Scholander.

Foto: Elisabet Lundberg Andersson