Kristendomen fick tidigt fäste i valbo. Det kan vi se genom inte mindre än fyra runstenar av missionsbiskopen Asmund Karesson, verksam 1020-1050. En av runstenarna står uppställd vid kyrkans sydöstra sida, den stod ursprungligen i Lunds by. På bägge sidor om kyrkogården finns blästplatser (järnframställning) av järnålderskaraktär.
Kyrkogården bibehöll ovanligt länge sin medeltida karaktär med en spånklädd gråstensmur den sista stigluckan revs så sent som 1813. En stiglucka är en överbyggd kyrkogårdsport. Ofta var det trappor på båda sidor av porten, där underdelen inte öppnades, utan stegs över, vilket givit porten namnet.
Vanligt var att i samband med reformationen ((1517–1648) drogs kyrkans mark in till kronan, det vill säga staten. Såväl kyrkobyggnader som yttre anläggningar började förfalla. Kyrkogårdsmurar revs för att återanvändas på annat håll och gravstenar togs som trösklar. Huggen sten har alltid varit attraktiv för återanvändning.
På 1800-talet fick kyrkogården sin nuvarande karaktär.
Här är en länk där du kan se dig omkring på kyrkogården i Valbo.
Askgravplatserna
Första askgravplatsen anlades 1998 och består av femton fyrkantiga stensocklar av natursten. Den andra askgravplatsen invigdes 2 juni 2018. Askgravplatsen har plats för två urnor per gravrätt. Askgravplatserna har kommit att bli en självklar del av kyrkogården.
Vid beställning av askgravplats
så tilldelas man en plats, man får inte välja en plats.
Graven har en begränsad gravrätt vilket bl.a. innebär att man enbart får smycka graven med blommor i vas och med ljus.
Gravrätt tecknas för 25 år med möjlighet att förlänga 15 år i taget. En skylt i mässing/brons sätts fast på naturstenen/muren på den plats som du har tilldelats. På dessa skyltar kan begränsad text få plats, därav endast namn och årtal. Vid den andra gravsättningen beställs en ny skylt med inskription som ersätter den gamla.
En tillfällig skylt sätts upp tills den är färdig.
Minneslunden
Invigdes 1982 utformad med bågformade gångar och en damm och anlagda häckar. Platsen pryds av en svart järnsskulptur på pelare. Här finns också en ljusställning i smide, utformad av Eric Ericsson.
Begravningskoren
Välbärgade människor begravdes inne i kyrkan (1815 beslutades om ett förbud mot gravsättningar inne i kyrkan) eller strax utanför eller så byggde de sina egna privata begravningskor till familjen. Under 1800-talet blev de välbärgade familjernas gravanordningar allt mer påkostade när det gäller storlek, material, bearbetning och inskriptioner. På kyrkogården finns tre begravningskor, Söderhjelmska, det äldre från 1800 och det yngre från 1910. Samt det Nordinska från 1824 som tillhör pastoratet.
Sockenstugan
Byggdes 1814 efter att den äldre byggnaden hade brunnit 1811. Sockenstugan används till bland annat söndagsskola och samlingar vid allhelgonaverksamhet för barn.