De är frimodiga med sin nya tro. De använder sitt eget språk och sina egna nyhetskanaler. Öpir, Visäte, Gunnar, Åsmund Kåresson, Fot och Ulf i Borresta. Vi vet vad några av runristarna hette.
På Söderby gård finns två runstenar där vi kan läsa om Kalv. Stenarna stod vid den gamla stenbron, som ligger strax söder om dagens väg mot Frösunda. Bron markera var den gamla vägen gick. Fast bron vi ser i dag är betydligt yngre än från 1000-talet, den tillkom troligtvis på 1800-talet. Runstenar stod ofta intill en ägogräns, som en påminnelse om att vi promenerar in mot en ny gård:
”Ingjald lät resa denna sten efter Kalv, sin fader, och efter Igul sin broder, och efter Ragnvi, sin moder. Nu hjälpe Gud och Guds moder deras själ.”
På den andra stenen står:
”efter Kalv, broder.”
Under den här vandringen har vi passerat många gamla gårdsgravfält, där kremerade kroppar begravdes. Efter kristendomens intåg, som kan ha skett redan på 800-talet här i bygden, slutade kremeringen. I stället begravdes hela kroppar, tron på ett återseende i paradiset är stark. Till en början begravdes även de hela kropparna på gårdsgravfälten, tills kyrkorna och kyrkogårdarna byggdes.
Guds moder är ofta förekommande på runstenarna. Gudsmodern som stod över änglarna och som var beviset för att en människa kan bli mer än en ängel. Gudsmoderns uppgift var att genom sina böner minska syndarnas lidande i skärselden. Hon var också Konstantinopels beskyddarinna, vilket tyder på att kristendomen kan ha kommit österifrån just till den här trakten.
Naturen har hjälpt kulturen
I det forna jordbrukslandskapet betade djuren i utmarkerna. Det har präglat naturen och dess växter. Skogar med lång kontinuitet är livsviktigt för många insekter, svampar, moss- och lavarter. De behöver gamla träd, död ved, högstubbar och träd som blåst omkull och blivit liggande i skogen. I hagmarken vid avfartsvägen till Granby växer backsippor.
En anledning till att vi har så många fornlämningar kvar just i det här området är att landskapet har en naturlig topografi med stenar och enbackar som har gjort att det inte varit ett alltför intensivt jordbruk.
Källor:
Söderqvist, Johannes: 2009.
Ekon från öster? Bönespråket på runmonument i Svealandskapen. Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet.
Sigurd Rahmqvist, Medeltidsexpert vid Riksantikvarieämbetet.
Margareta Lysell, biolog och ordförande i Vallentuna naturskyddsförening.