Det doftade och prunkade i de gamla prästgårdarnas trädgårdar.
I Råshult i Småland började en viss Nils Linnaeus anlägga en kryddträdgård kring sin prästgård år 1709 – en trädgård som skulle få betydelse för den svenska botaniken och vetenskapen för all framtid. Där fick nämligen sonen Carl sina första intryck av växternas fascinerande värld. Resten är, som man brukar säga, historia.
"Liten, kvick och yr". Så beskrev Carl von Linné sig själv. Den gängse bilden av honom som en rundlagd perukfarbror som sitter och petar med ståndare och pistiller stämmer alltså inte. I barndomens prästgårdsträdgård började vägen mot en livsgärning som innehöll stor mänsklig och vetenskaplig kreativitet, nyfikenhet och inte minst berättarglädje. Linné uttryckte sig inte bara på latin utan skrev målande natur-, landskaps- och folklivsskildringar som fick självaste Strindberg att utnämna honom till vår störste 1700-talsförfattare.
2007 firades 300-årsminnet av Linnés födelse och det uppmärksammades av Vallentuna församling. Precis som Råshults prästgård i Småland har naturligtvis Vallentuna prästgård också haft sin egen örtagård en gång i världen. Enligt källorna lär den ha anlagts redan vid början av 1600-talet och låg troligen i prästgårdstomtens sydöstra hörn, där cykelvägarna idag delar sig.
Sommaren 2006 fick den gamla örtagården återuppstå, för att stå i full blom till Linnéjubiléet 2007. Dock har den fått en annan och mer tillgänglig placering, nämligen i slänten mellan Stefansgården och kapellet i vår "kyrkby". Här har kyrkogårdsförvaltningens personal arbetat för fullt med att anlägga församlingens nya örtagård.
- Vi valde att lägga den vid Stefansgården och inte på den historiska platsen eftersom förskolan Pärlan huserar i prästgårdens trädgård numera, berättar kyrkogårdsföreståndaren Tomas Hallberg och tillägger att på det sättet får örtagården en mer central placering som gör att både kyrkogårdsbesökare och deltagare i kyrkans verksamheter kan njuta av den.
146 kvadratmeter stor är örtagården och den innehåller flera av de växter som förekom i familjen Linnés och andra prästgårdars odlingar. Här finns kryddor, läkeväxter och växter som omnämns i Bibeln, men också syréner och prydnadsträd. Skyltar med växternas namn finns på både svenska och latin, plus en folder som man kan ta med sig hem.
Mest växter till glädje för ögat och näsan alltså, men även med spår av de gamla prästgårdsträdgårdarnas funktion som nyttoträdgårdar. Förr i världen fick ju prästerna bedriva självhushåll för att klara uppehället för sig och sina familjer. Då odlades både grönsaker, potatis, rotfrukter, bärbuskar och fruktträd som kunde förse prästfamiljerna med livets nödtorft. Dit hörde även humle i äldre tider, då man bryggde eget öl.
I boken "Tre prästgårdar med historia" (om prästgårdarna i Vallentuna, Frösunda och Markim) berättar Staffan Vängby, som växte upp i Vallentuna Prästgård på 1930- och 40-talet, hur han särskilt älskade prästgårdens trädgård. Den var en fantasieggande och härlig lekplats full av god frukt och träd som man kunde klättra i. Det krävdes stora arbetsinsatser för att hålla trädgården i skick och familjen Vängby hjälp med detta av dåvarande kyrkovaktaren K F Johansson. Men när han slutade sin tjänst förföll trädgården.
Så omfattande och omfångsrik som den gamla prästgårdsträdgården är alltså inte den nya örtagården. Men den kan ändå skänka glädje på olika sätt. Här kan man förstås stanna upp och meditera, låta sinnena livas upp av doft- och synintryck. Men här finns också en möjlighet för församlingsborna själva att få njuta av odlandets glädje.
Eva Cronsioe, präst
Mera information:
Tfn: 08-511 862 31
Tfn: 08-511 862 32
vallentuna.kyrkogard@svenskakyrkan.se
Besöksadress:
Kyrkvägen 11 (Ladugården)
Öppettider:
Mån-fre kl 08.00-16.00
lunchstängt kl 12.00-13.00
Aylin Seid, handläggare
Tfn: 08-511 862 31
aylin.seid@svenskakyrkan.se
Anders Vestberg, kyrkogårdschef
Tfn: 08-511 862 32
anders.vestberg@svenskakyrkan.se
Örtagården hittar du mitt emot Vallentuna kyrka, mellan Stefansgården och Kapellet.
Adress: Kyrkvägen 5, Vallentuna