En del forskare tror att även efter kristnandet grävdes döda kroppar ner på de förkristna gravfälten innan kyrkorna och kyrkogårdarna anlades.
Bygravfälten låg så att de var synliga från gårdarna eller gården. Kontakten med de avlidna var viktig.
Vaxtuna gravfält tros innehålla gravar som kan vara så gamla som tiden för Kristi födelse. Dessutom ligger gravfältet fantastiskt naturskönt i närheten av de finaste hagmarker i hela kommunen. Här i närheten finns ormrot, backklöver, fältgentiana - som är rödlistad därför att den riskerar att dö ut, kattfot, jungfrulin och inte minst Jungfru Marie nycklar. Var passar den växten bättre än här? Orkidén som kan bli upp till en halv meter hög, med breda, trubbiga och fläckiga blad, krönt av en rosa sky med blommor. Maria – Guds moder – som ska beskydda själarna är inte rädd att bli smutsig och fläckig, trots att hon överglänser de andra växterna med sin skönhet.
Gravfältet ligger längs Vasavägen, som fortsätter söderut i sockengränsen mellan Orkesta och Markim. Gravfältet innehåller ca 200 formlämningar, varav tre är rösen och cirka 144 är runda stensättningar. Det finns två kvadratiska stensättningar och en tresidig stensättning.
Kööhögen
Kööhögen, som ligger i korsningen, strax innan Vaxtuna är en så kallad storhög, den är 35 meter i diameter och sex meter hög. Det antyder att det var en mycket betydelsefull person som begravdes här. Gravhögen ligger i en ås och det var en ypperlig begravningsplats, eftersom stenarna fanns naturligt. När kroppen var bränd samlades askan ihop och sattes i en urna, sedan lades stenar ovanpå. Det vanliga var annars att stenar placerades prydligt i en ring eller i en kvadrat runt gravarna. Soldater från Upplands regemente tågade hit på 1700-talet och genomförde en av de allra första arkeologiska utgrävningarna i Sverige. Av fynden att döma är det en grav från 600-talet efter Kristus.
Källa: Stockholms läns museum.