Behöver du någon att prata med? Alla kan vi hamna i lägen då livet känns tufft och du är ledsen, orolig eller rädd. Då gör det skillnad att få samtala med någon som tar sig tid att lyssna på vad du tänker och känner. I kyrkan kallar vi sådana samtal för själavårdssamtal.
Själavård vid kris, som förebyggande eller som andlig vägledning
När man samtalar enskilt med en präst eller diakon i samma rum, via telefon, Internet eller skriver brev kallas det enskild själavård. Ibland är det själavårdande samtalet mer förebyggande. Ibland sker själavården när det är kris, och ibland innebär själavård andlig vägledning.
Du behöver inte vara troende
För prästen och diakonen är tron på Gud en självklar grund i själavårdssamtalet. Men för den som söker en präst eller diakon för samtal behöver tron inte vara självklar eller ens finnas.
Själavård har alltid funnits i den kristna kyrkan. Förr handlade det ofta om bikt som innebär att man bekänner sin synd och skuld och får ta emot Guds förlåtelse. Bikten är än idag en möjlighet i Svenska kyrkan. Det själavårdande samtalet kan föregå en bikt eller vara helt fristående från det, beroende på vad samtalet handlar om.
Tystnadsplikt gäller vid enskilda själavårdssamtal
Både diakon och präst har tystnadsplikt om det som sägs under ett enskilt själavårdssamtal. Eftersom bikten, att ta emot bekännelsen och räcka Guds förlåtelse är ett av prästens uppdrag så har prästen en strängare tystnadsplikt som kallas absolut tystnadsplikt.