Röstkort och röstlängd samt röstning före och på valdagen

Kyrkostyrelsen tar fram ett röstkort för var och en som finns i en röstlängd. Enda undantaget är om en väljare inte har någon känd adress. Då måste väljaren själv begära ett röstkort. Det gör väljaren på samma sätt som när väljaren begär ett dubblettröstkort.

På röstkortet finns följande uppgifter:

• väljarens namn och adress
• ordningstal i röstlängden
• vilken församling och vilket valdistrikt väljaren tillhör
• vilket stift väljaren tillhör
• vilka val väljaren får delta i
• vallokalens adress och öppettider.

Kyrkostyrelsen har ansvaret för att skicka röstkorten till väljarna. De ska skickas i sådan tid att de beräknas vara väljaren tillhanda senast 18 dagar före valdagen. Tillsammans med röstkortet skickas även viss information om valet och om Svenska kyrkans verksamhet.  

Väljaren bör ha med sig röstkortet vid röstning i vallokal. Väljaren ska alltid ha med sig röstkortet vid röstning i lokal för förtidsröstning. Röstkortet används även vid brevröstning med post eller bud. 

En väljare som har förlorat sitt röstkort har rätt att få ett dubblettröstkort. Samma sak gäller om någon som är röstberättigad inte har fått sitt röstkort.

Väljaren beställer sitt dubblettröstkort själv via svenskakyrkan.se/kyrkoval eller direkt hos  
valnämnderna eller församlingarna.

Röstmottagare i lokaler för förtidsröstning behöver veta hur dubblettröstkort kan beställas och förmedla beställningar om det inte är möjligt att få dubblettröstkort direkt i lokalen. Församlings- och pastorsexpeditioner bör kunna hjälpa väljare vid förfrågan om dubblettröstkort.

Dubblettröstkort skrivs ut via Kyrkobokföringens rapportfunktion. Närmare beskrivning av hur dubblettröstkort kan skrivas ut kommer i god tid före valet via bland annat nyhetsbrev och den inomkyrkliga valwebben.  

Den som vill ha ett dubblettröstkort behöver uppge namn och personnummer. Vid utlämning av dubblettröstkort måste väljaren kunna styrka sin identitet. Om röstkortet skickas per post skickas det till väljarens folkbokföringsadress.  

Beställs ett nytt dubblettröstkort via webbformuläret för en person med skyddad identitet sker följande:

• Alla personer med skyddade uppgifter får sitt röstkort med posten till den adress de är folkbokförda på.
• Om särskild adress finns registrerad hos Skatteverket skickas röstkortet istället dit.

Om en person med skyddad identitet vänder sig till en församling och begär ett dubblettröstkort:

• Församlingen ska kontakta valkansliet för att få hjälp med dubblettröstkortet. Den som ringer måste kunna uppge vilken församling och vilket valdistrikt de ringer ifrån.
• Valkansliet mailar röstkortet krypterat till aktuell församling. Röstkortet mejlas inte till privat adress, endast till adress @svenskakyrkan.se.
• Utlämnande av dubblettröstkortet sker som vanligt mot uppvisande av giltig id-handling.

Den behörighet som krävs är Kbok-Anställd. Behörigheten innefattar fler saker än bara att kunna ta ut dubblettröstkort.

Vi har sammanställt några punkter som är viktiga att tänka på:

• Kyrkoherde och behörighetsadministratör i församling måste informera användaren om vilka förhållningsregler och rutiner som gäller.
• Användaren får endast ta fram dubblettröstkort på beställning.
• Användaren måste ha ett konto i Behörighetswebben. Kontot är personligt och innebär en kostnad för församlingen. 
• Varje sökning loggas och måste ha ett syfte.
• Den som får behörigheten får tillgång till hela församlingsregistret, med alla personuppgifter som det innefattar.
• Kbok måste finnas installerat i den dator som användaren ska arbeta med. Alternativ kan Kbok finnas installerat på GIP eller fjärrskrivbord.​

• Den som har behörighet i Kbok kan skriva ut dubblettröstkort. Ny användare som ska kunna skriva ut dubblettröstkort bör tilldelas rollen Kbok Anställd. Behörigheter tilldelas av behörighetsadministratören i församlingen/pastoratet.
• Internetuppkoppling behövs i röstningslokalen, om det saknas kan förslagsvis mobilt bredband användas.
• Tillgång till Kyrknätet är nödvändigt, om anslutning till Kyrknätet saknas i lokalen använd mobilpass eller lösenordsdosa. Fråga Kanslistöd om hjälp.
• Kbok kommer ni åt via nya fjärrskrivbordet, GIP eller genom att Kbok är installerat lokalt på datorn. Skrivare behöver finnas i lokalen, så att dubblettröstkortet kan skrivas ut direkt. 

Instruktion utskrift dubblettröstkort Kbok, Kyrkoval 2021

Väljare kan förtidsrösta före och under valdagen i lokaler för förtidsröstning samt genom brevröstning. 

Var och en som är röstberättigad kan rösta i vilken lokal för förtidsröstning som helst i hela landet. I en lokal för förtidsröstning röstar väljaren på samma sätt oavsett om det är före eller på valdagen.  

Under den tid som det är möjligt att förtidsrösta ska det i varje församling eller pastorat finnas minst en lokal för förtidsröstning. Det är alltså från och med den trettonde dagen före valdagen. 

För att brevrösta behövs ett brevröstningspaket som kan hämtas eller skickas efter från församlings- eller pastorsexpeditionen, stiftskanslier och kyrkokansliet. Brevrösterna kan skickas per post eller via bud. 

Har man förhinder att själv ta sig till vallokal eller lokal för förtidsröstning kan man få hjälp att rösta via bud. Budet kan också vara ett av de två obligatoriska vittnena.

På valdagen röstar väljarna i första hand i vallokalen för det valdistrikt där de finns upptagna i röstlängden. Var och en ska på sitt röstkort kunna se vilken vallokal som gäller för röstning på valdagen. 

Hela valförrättningen, röstmottagningen och den preliminära rösträkningen är offentlig. Det betyder att vem som helst får komma och se hur det går till, men röstmottagning och rösträkning får inte störas.  

När röstningen äger rum i en vallokal ska alltid minst tre valförrättare tjänstgöra samtidigt. En av de tjänstgörande ska vara valförrättarnas ordförande eller ordförandens ersättare. 

Innan valförrättningen påbörjas ska valförrättarna kontrollera att all utrustning och allt material som ska användas under valdagen finns på plats. Skulle något saknas och valförrättarna inte själva kan rätta till det som brister måste de omedelbart kontakta valnämnden. 

Vallokaler är bara öppna på valdagen och valet avslutas alltid klockan 20.00, utan undantag.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM RÖSTNING I EN VALLOKAL 

Det finns vissa ordningsregler som ska följas vid röstningen och som valförrättarna har ansvaret för att upprätthålla. 

Det får inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val, varken i vallokalen eller i utrymmen intill lokalen. 

De personer som finns i vallokalen eller i ett utrymme intill lokalen behöver rätta sig efter de regler som valförrättarna meddelar för att röstningen ska kunna genomföras. Om det blir sådan oordning att den inte kan avstyras har valförrättarna rätt att avbryta röstningen. 
 

Röstningslokalen är öppen för förtidsröstning även på valdagen. En röstningslokal inom valnämndens område ska ha öppet till kl.20.00 på valdagen.

I en röstningslokal får var och en som har rösträtt i kyrkovalet rösta, oavsett vilken församling i landet de tillhör. 

Det går också bra att förtidsrösta via bud även på valdagen, om man bor inom den valnämnds ansvarsområde där röstningslokalen finns.

Vid röstning i röstningslokal behöver väljaren alltid ha med sitt röstkort samt kunna legitimera sig.

En person måste finnas med i röstlängden för att ha rösträtt. Därför ska en röstlängd innehålla alla röstberättigade. För att väljaren ska få rösta i en specifik vallokal måste väljaren finnas med i den röstlängd som gäller för valdistriktet. Väljaren måste också finns med i röstlängden för att förtidsröster slutligt ska tas emot vid röstsammanräkningen. Röstlängden ska finnas i vallokalen på valdagen när röstningen äger rum.

Kyrkostyrelsen har ansvar för att upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Röstlängden ska omfatta alla röstberättigade personer i valdistriktet.

Röstlängden innehåller:   

• Ett ordningsnummer i röstlängden
• Personnummer
• Fullständigt namn enligt folkbokföringen
• Vilka val rösträtten gäller, med plats att markera när en väljare har lämnat sin röst
• Identitetskontroll

Grunden för röstlängderna är de uppgifter som finns i det centrala tillhörighetsregistret 37 dagar före valdagen. 

• Uppgifterna om kyrkotillhörighet i detta register är beroende av de uppgifter som registreras lokalt i kyrkobokföringen. Dessa kombineras sedan med personuppgifter som hämtas från folkbokföringen.
• Det är viktigt att alla ändringar om kyrkotillhörigheten finns registrerade så att de är aktuella och korrekta när röstlängden ska upprättas - 37 dagar före valdagen.
• För att kunna ta fram röstlängder krävs också uppgifter om en församlings eventuella uppdelning i flera valdistrikt och om vilka beslutande organ som ska väljas.

Röstlängden som tas fram 37 dagar före valdagen finns endast i elektronisk form. Den är underlag för att ta fram och trycka röstkort.

Röstlängderna trycks omkring en vecka före valdagen och skickas då direkt till valnämnderna. Detta efter att tiden för begäran av rättning i röstlängd har gått ut. När röstlängden har kommit till valnämnden har nämnden ansvar för att den finns i vallokalen på valdagen.   

Genom röstkorten får den enskilde väljaren reda på vilka uppgifter som finns i röstlängden. Den som anser att det finns en felaktig uppgift på det egna röstkortet och därmed även i röstlängden kan begära en rättelse.

Detsamma gäller den som inte finns med i röstlängden men som anser att han eller hon ska finnas med. Att någon inte finns upptagen i röstlängden visar sig genom att det inte kommer något röstkort till personen. Vilket också kan bero på andra orsaker, t.ex. distributionen av röstkort.

Begäran om rättelse i röstlängden ska göras via en egenhändigt undertecknad skrivelse till kyrkostyrelsen. (Skrivelsen kan scannas eller fotograferas av och sändas in via exempelvis e-post).

Begäran ska inkommit till kyrkostyrelsen senast tolv dagar före valdagen. Händelser senare än 37 dagar före valdagen kan inte ligga till grund för en rättelse i röstlängden.

Kyrkostyrelsen kan besluta att inte bifallen en begäran om rättelse i röstlängden. En prövning kan visa att uppgifterna i röstlängden är korrekta. Ett sådant beslut från kyrkostyrelsen kan överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd av den som begärt rättelse i röstlängden.

En skrivelse med överklagandet ska ha inkommit till kyrkostyrelsen tisdagen innan valdagen, fem dagar innan valdagen. Valprövningsnämnden måste omgående ta ställning till överklagandet.

Om den som överklagar får rätt hos Valprövningsnämnden ska personen få möjlighet att utöva sin rösträtt. Det kan därför behöva göras rättelser i röstlängden efter att den har skickats till valnämnden. På uppdrag av kyrkostyrelsen ska då valnämnden göra rättelsen så att det finns en korrekt röstlängd i vallokalen på valdagen.  

De grundläggande bestämmelserna om rösträtt är gemensamma för alla direkta kyrkliga val.

För att ha rösträtt ska man alltid

• tillhöra Svenska kyrkan.
• ha fyllt 16 år senast på valdagen. 
• vara folkbokförd i en församling i Sverige.

Alla personer som uppfyller dessa tre villkor för rösträtt ska finnas med i röstlängden. Röstlängden utgör grunden för att pröva om de tre nämnda villkoren är uppfyllda. Grunden för röstlängderna är de uppgifter som finns i det centrala tillhörighetsregistret 37 dagar före valdagen. 

Utöver att uppfylla de gemensamma villkoren för alla val ska den som röstar tillhöra en församling inom det område som ett val avser:

• Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige i en församling som inte ingår i ett pastorat: För rösträtt krävs att en person är folkbokförd i församlingen.
• Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige i ett pastorat: För rösträtt krävs att en person är folkbokförd i någon av församlingarna som ingår i pastoratet.
• Rösträtt vid val till stiftsfullmäktige: För rösträtt krävs att en person är kyrkobokförd i någon av församlingarna inom stiftet.   
• Rösträtt vid val till kyrkomötet: För rösträtt krävs att en person är kyrkobokförd i Sverige.

Församlingarna är vanligen territoriella, det vill säga sådana där det geografiska området anger gränsen, men det finns också icke-territoriella församlingar, där upptagningsområdet är större än en territoriell församling.

Den som tillhör en icke-territoriell församling har rösträtt i den icke-territoriella församlingen vid val till kyrkofullmäktige.

Vid val till kyrkofullmäktige i ett pastorat har den som tillhör en icke-territoriell församling rösträtt bara om den icke-territoriella församlingen ingår i pastoratet.

Den som tillhör Hovförsamlingen, som inte ingår i något stift, har rösträtt i Stockholms stifts valkrets vid val till kyrkomötet.