Familjen Littorin
Omgiven av familjen ståtar godsägaren Sven Henrik Littorin med sitt porträtt på stenen i mitten av av den inhägnade gravvården. Sonen Knut Henrik Littorin föddes in i en välbärgad familj år 1861. Fadern Sven Henrik Littorin, godsägare och riksdagsledamot, hade byggt upp en ansenlig förmögenhet. Hans hustru Bernhardina Elisabeth, född Kiökemeister, hade också mycket goda förutsättningar. Bernhardina Elisabeth var dotter till en såptillverkare och hotellägare i Halmstad, båda verksamheter som gick mycket bra. Paret Sven Henrik och Bernhadina Elisabeth fick två barn och Knut Henrik var yngst.
1856 köptes jordbruksegendomen Bjertorp som ligger ett par kilometer ifrån Fyrunga kyrka. Gården sköttes liksom övriga affärer med stora framgångar i ett rationellt och högavkastande jordbruk. Det berömda Bjertorps stuteri växte fram. Där födde man upp eftertraktade ardennerhästar under en tid då hästaveln var stor och viktig. Kanske var det just dessa hästar som slog ut den mindre Levenehästen som avlats fram några mil bort? Vi kan tänka på att avstånden då var desamma, men det tog längre tid att färdas mellan byarna. Konkurrensen och marknadsandelarna fördelade sig nog ungefär på samma sätt som idag.
Den studiebegåvade gossen Knut Henrik fick sin utbildning vid Göteborgs Handelsinstitut och anställdes därefter vid Nobels oljekoncern i Sankt Petersburg. Där avancerade han med raketfart från kontorspojke till chef och vidare till styrelsedirektör hos Nobel. Han passade på att skaffa sig aktier i företaget och byggde så upp en egen förmögen på olja och gas.
1901, några år innan föräldrarna gick bort, köptes godset Bjertorp av Knut Henrik. Vid denna tid var han i tjänst på konsulatet i Sankt Petersburg och vad historierna om honom berättar är att han var mycket omtyckt och respekterad av personalen, även av de betjänter som fanns i hemmet. Det var även i Sankt Petersburg han träffade Maria som blev hans hustru.
Under konsulattiden utsågs förvaltare hemma på Varaslätten. Brodern Sten hade själv arrenderat gården i tio år men kanske inte hade råd eller lust att köpa ut föräldrarna. Det blev Knut Henrik som köpte hela godset 1909 inklusive egendomarna Stora Hov och Karstorp. Han sparade inte på krutet utan ytterligare några år senare köptes även egendomen Skultorp. 1911 påbörjade Knut Henrik uppförandet av något så sanslöst för en utpräglad bygd med bönder ett slott. Bjertorps slott ligger på den plats där familjens ursprungliga huvudbyggnad låg. Den ursprungliga bostaden flyttades några hundra meter. Inget fick stå i vägen för hans storslagna planer.
Littorin ville anlita dåtidens store arkitekt i Sverige, den Stockholmsbaserade Ferdinand Boberg. Han var inte alls förtjust i idén att stå bakom ett bygge långt ute på Varaslätten och han tackade nej. Littorin förklarade att Boberg skulle få helt fria händer och att kostnaderna inte var något problem. Om det var de fria händerna eller fickorna fulla av pengar som slutligen fick Boberg att gå med på det hela, får vara osagt. Men nu ritade Boberg upp ett slott med de mest utsökta materialval. När ritningarna presenterades för Maria Littorin tyckte hon att slottet var fint - men på tok för litet!
Boberg var snabbtänkt och ritningen ändrades med några få pennstreck: måttenheten ändrades från aln till meter och fördubblade därmed byggets storlek. Maria godkände och sen valdes de bästa material som fanns att få med Europas skickligaste hantverkare till hjälp. Littorin ägde en egen ö i Bohuslän och slottet står på en grund av Bohuslänsk granit. Slottets fasader och murar är av kalksten hämtat från Falköping. Inredning och planlösning är tidstypisk jugendstil och varsamt renoverat med det mesta i original.
Under uppförandet av slottet bodde familjen i Moskva där Littorin just då arbetade som konsul. 1914 stod bostaden färdig åt familjen Littorin, far och mor och en syskonskara som nu utökats till fem barn. Barnens små ben skulle få springa runt på nästan 2000 kvadratmeter bostadsyta när de väl flyttade in!
Men under ryska revolutionen 1917, då Littorin fortfarande befann i Moskva, tvingades familjen att fly med häst och vagn undan bolsjevikerna. Det blev en vådlig färd. Det har berättats att kökspersonalen klädde dem i sina egna kläder för att få ut hela sällskapet oupptäckt. Nära gränsen till Finland blev sällskapet upphunna av ryssarna. Då hade Knut Henrik bytt kläder och plats med kusken som dessvärre avrättades med ett nackskott på plats. Enligt vissa källor tvingades kusken till detta byte, men vilken version som är sann eller inte är svår att bevisa. I alla händelser lyckades sällskapet med konststycket att få med en rysk björn som Littorin ska ha skjutit också. Den står uppstoppad i foajén på slottet och tar emot gästerna med en gästbok.
Bjerstorps egendom övertogs tillsammans med gårdarna Stora Hov, Karstorp och Skultorp vid faderns död av sonen Knut Oskar ”Osse” Littroin som föddes 1905 i Ryssland. Han bedrev jordbruksverksamhet fram till 1956 då han sålde godset Bjertorp till Skaraborgs läns landsting. Knut Oskar avled 1968. Bjertorps slott är numera i privat ägo och ordnar bland annat bröllopstillställningar, drop-in-vigslar och tar emot brudpar som vigts i Fyrunga kyrka.
