Handlare Bengtsson med familj och trotjänarinna
I Vara byggdes mellan 1867-1890 ett magasin för torkning och lagring av spannmål. Byggnaden är känd som ”Bengtssonska magasinet”. Därifrån transporterades främst havre på järnvägen till Uddevalla för vidare utskeppning till England. Då fanns sexton handlare i Vara som ägnade sig åt lönsam spannmålshandel.
En av de framgångsrika var handlare Johan Bengtsson som 1898 köpte Länsmansgården Stommen intill järnvägen. Huset inköptes för 18.000 kronor (motsvarar drygt 1,2 miljoner kronor i dagens penningvärde) som inreddes till bostad åt familjen Bengtsson. Familjen bestod av handlare Johan, hustrun Sofia, sonen John och döttrarna Frideborg och Maria.
Handlare Bengtsson arbetade mycket men hustrun Sofia höll sig ofta hemma. Hon levde för familjen men led av astma, vilket gjorde henne stillasittande i perioder. Båda makarna kom från Norra Björke socken och enklare förhållanden. I hemmet fanns också Mathilda ”Tilda” Andersson. Tilda var först barnjungfru och senare blev hon den som skötte hela hushållet. Vid stortvätt ett par gånger om året tog man in extra hjälp.
Sonen John var en skicklig jägare. Han samlade på uppstoppade fåglar, hade fågelburar på övervåningen i bostaden och kom in i det militära genom att först göra exercisen. Men en efter en schism med ett befäl lämnade han sina försök till militär karriär hastigt för att flytta till Amerika. Den sista kontakten med sonen var 1906. Orsaken till att sonen efter detta aldrig mer nämndes har inte framgått. Kanske saknaden eller avskedet blev för hårt?
Dottern Maria Bengtsson gick i konstskola och målade akvareller och i olja på olika material. Hon lärde sig tekniken för gyllenläder vars storhetstid var under Barocken. Epoken följde med in i sekelskiftet och den kommande Jugendtidens uttryck i mönster och inredningsstil. En stol som varit med i en utställning har Maria gjort. Den finns att se i det orörda Bengtssonska hemmet som idag är museum. Hon ägnade sig också åt fotografi vilket många kvinnor gjorde vid den tiden. Det gav kvinnor ett kreativt bildskapande och i vissa fall som försörjning under mer jämlika förhållanden.
Systern Frideborg gick på handelsskola och bistod fadern med kontorsgöromål fram till hans död 1918. Även hon hade känsla för färg och form vilket kom till uttryck i många textila hantverkstekniker. De flesta textilarbeten som fyller Bengtssonska hemmet idag är hennes verk.
Det har berättas att båda systrarna var förtjusta i katter och det fanns många i och omkring hemmet som togs omhand. Älsklingskatterna fick bära rosett. Kanske för att göra det tydligt vilka som inte skulle vara med i den årliga avskjutningen som gjordes då flocken blev för stor.
Ingen av systrarna gifte sig. Maria som blev kvar sist, testamenterade allt till församlingen med förbehållet att hemmet skulle bevaras i sin helhet så långt det går. När testamentet skrevs fanns en önskan att hemmet och inte minst tomten skulle komma församlingen till nytta. Det saknades nämligen ett församlingshem i Vara och därför blev Bengtssonska hemmet sammanbyggt med dagens Vara församlingshem. Kyrkan hade varit viktig för familjen och hälsningskort för konfirmationer, nattvardsgång och andra kristna höjdpunkter finns bevarade i hemmet.
Vad som i övrigt gick till arv var även de smycken som skänktes för tillverkning av en brudkrona till Vara kyrka, vilket Frideborg postumt genom sin syster gjorde möjligt 1948, ett år efter begravningen.
Maria avled 1951. Prosten Tegborg noterade att tre av katterna gick fram och tittade ner i Marias grav efter jordfästningen. De gick långsamt runt och sedan tillbaka till hemmet. Ett ovanligt men kärleksfullt sista farväl.
Text på gravstenen:
Handlanden
Johan Bengtsson 1848 - 1918
Sofia Bengtsson född Berg 1851-1922
Deras barn
Frideborg Bengtsson 1882-1947
Maria Bengtsson 1877-1951
Trotjänarinnan
Mathilda Andersson 1877 -1944
