Håkan Röde - Kung av Västra Götaland
Håkan Röde var en svensk kung som ska ha varit regent mellan åren 1070–1079. I Västgötalagens kungalängd står att denne var född och är begraven i Stora Levene.
Håkans far anges av Riksarkivet möjligen vara Emund Åkesson som i sin tur var Erik Segersälls dotterson. Att just Håkan blev kung anses bero på att han härstammade från den kungaätt som regerade före Stenkils tid och ska ha regerat under ”tretton vintrar” (intressant tideräkning). En teori är att Håkan var en oäkta son till Stenkil, ”en kung som älskade västgötarna mer än andra i sitt rike och västgötarna gladdes över honom”. En av de få ledtrådar till denna så betydande man ges på den så kallade Håkanstenen på Adelsö i Mälaren. Texten på den runstenen avslutas med ”Konungen och hans hustru läto rista efter Erik. Håkon bjöd rista”. Detta är första gången som ordet konung är dokumenterat i Sverige. Runstenens Håkon kan ha avsett den norske jarlen Håkon Ivarsson som utmanade Harald Hårdråde i första norsk-svenska kriget, men det är inte klarlagt. Det finns de som hävdar att det är just Håkan Röde som avses alltså. Anhängare av den så kallade Västgötaskolan håller nog på det senare.
Kungen på Haquonathorpp var Håkan Röde som omnämns, om släktbanden stämmer, på åtskilliga runstenar. Det gör att han då kan kopplas till hövdingen Ingvar den Vittfarne som avlid i Ryssland. Adam av Bremen författade på 1070-talet ett tillägg i sitt kyrkopolitiska verk Gesta Hammaburgensis Ecclesiæ Pontificum att Håkan blivit vald till kung av Svearna. Inför att kungen skulle utses, gjorde Erik och Halsten (Stenkils son) anspråk på tronföljden, men båda stupade. Halstens efterträdare, Anund från Ryssland, fördrevs på flykt. Kvar fanns Håkan Röde som kandidat till tronen.
Håkan Röde ska ha gett namn till den för Levene kyrka närbelägna gården Håkantorp som år 1443 stavades Haquonathorpp. Traditionen säger att Levene kyrka restes av konung Håkan Röde på 1000-talet. En uppfattning är att kyrkan uppfördes under första delen under 1200-talet. Men sägnen gör gällande att han lät flytta en kyrka till den nuvarande platsen kort före sin död. Det skulle kunna vara en annan kyrka som senare ersattes med det vi ser idag och då blir historien arkeologiskt mer trolig kanske. Kyrkans lillklocka och dopfunten härrör i alla händelser från 1200-talet. Under 1300-talet försågs Levene kyrka med minst ett tidigt gotiskt lansettfönster, inspirerat av Skara domkyrka. Rester av huggen sandsten efter kyrkbygget ligger kvar i kyrkogårdsmuren.
Sveriges högsta runsten har en bön som ber Gud om hjälp. Stenen hade också behövt lite mer beskydd. Under 1600-talets förra hälft bodde nämligen landshövding Johan Henriksson Reuter och dennes fru Karin Hand på Levene gård. De såg till att förlänga kyrkans långhus åt väster år 1626 och under 1640-talet bekostade paret fler byggnationer: torn, takryttare, spåning av tak, fönster och bänkinredning. Under byggnationerna lät man klyva en runsten i två delar och murade in den i kyrkans västra gavel. Det var den mäktiga Levenestenen. Tilltaget var långt ifrån ovanligt eftersom man tog vara på allt som fanns tillhands. Detta gjordes även med Spalösastenen. När renoveringar av kyrkan utfördes 1927 togs äntligen runstenen ut och sammanfogades. Runstenen visade sig vara Sveriges högsta och mäter 4,6 meter i höjd. Den står nu synligt placerad från vägen in till Stora Levene på kyrkogården.
Stenen restes av Härulv över sina söner Var och Torgöt. Sist i inskriptionen står ”Gud hjälpe deras själar väl”. Den ene sonens namn Var är intressant med tanke på ortsnamnet Vara. Om det är fantasi eller etymologi som leder tanken till ordet för ”tro” kräver vidare efterforskningar. Men i den ryska feminina formen av namnet hittar vi Vera.
