Textilkonstnärerna

Inte bara ögonfröjd

Textilierna inte bara förskönar kyrkorummen. De ger även en mjukare ljudmiljö, något som är värdefullt i byggnader som domineras att hårda ytor där ljudet slår emot. 

Textilierna gör även mer än så. De är en del av liturgin och talar med bildkonst i textil om livet, tron, gemenskapen och allt som hör till. 

De konstnärer som bidragit till kyrkan har gjort ett enastående kulturellt viktigt arbete och vi kan vara tacksamma för att de lämnat spår efter sig. Textilierna bär på ett kulturarv som är viktigt att bära vidare.  

Agda Österberg

Textilkonstnär 1891- 1987

Agda Österberg studerade 1912 - 1914 vid Högre konstindustriella skolan I Stockholm, nuvarande Konstfack. 

Hon var 1914–1922 anställd som mönsterritare hos Föreningen Handarbetets vänner i Stockholm där hon under textilkonstnären Carin Wästbergs ledning lade grunden till sina framtida textila projekt. 

År 1925 deltog Agda i Världsutställningen i Paris med ett antependium föreställande vinträdet och kyrkans skepp. Samma år komponerade hon de två flossamattor som ingick i Stockholms gåva till dåvarande kronprinsparet. 

I april 1926 slutade Österberg hos Handarbetets Vänner och övergick till Diakonistyrelsens företag för kyrklig konst, AB Libraria, i Stockholm. Från 1926 var hon chef och konstnärlig ledare för ateljén. Österberg drev sedan verksamheten till 1933 då hon lämnade Stockholm och bosatte sig i Villa Nås i Varnhem. Hon övertog Axevalla-Varnhemsslöjd och inledde samtidigt egen verksamhet med väveri och broderiateljé.

Under åren 1939–1940 byggde Agda Österberg tillsammans med sin man, konstnären Gunnar Sixten Lindström, huset Tre Bäckar i Varnhem. Där fanns ateljéer och eget väveri. I Tre Bäckar gjordes textilier till många kyrkor och offentliga miljöer. Ett större arbete är Kunskapens träd för Lidköpings stadsbibliotek. Hon är bland annat representerad vid Nationalmuseum i Stockholm.

I Varabygdens församling finns flera mattor av Agda Österberg, bland annat i kyrkorna i Fyrunga och Norra Vånga.

Märta Måås-Fjetterström

Textilkonstnär 1873-1941

Märta Måås-Fjetterström växte upp i Vadstena som dotter till prosten Rudolf Fjetterström och modern Hedvig. Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm arbetade hon som teckningslärarinna i Jönköping. 1902 anställdes Märta vid museet Kulturen i Lund. Hon arbetade sedan som föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening mellan 1905 och1911. Ett komplicerat förhållande till uppdragsgivaren gjorde dock, efter en inbjudan från Lilli Zickerman från Skövde, att hon valde att flytta till vävskolan i Vittsjö.

Märta Måås-Fjetterström ritade tidigt förlagor till vävnader. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914 ritades "Sankt Göran och draken". Hennes effektfulla vävnader ådrog sig Ludvig Nobels intresse. Han gav henne en stor beställning till sin nationalromantiska byggnad Skånegården i Båstad där han sedan erbjöd henne att öppna en ateljé. Från denna tid, 1919, inriktades verksamheten huvudsakligen på mattor.

Naturen på Hallandsåsens var en stor inspirationskälla. Därifrån stiliserades växtlighet av olika slag för att bli mattor. Skickliga väverskor anställdes i ateljén. Där vävdes stora flossamattor som Svarta trädgårdsmattan och den modernistiska kompositionen Blå bårdmattan i tekniken röllakan. Denna teknik har mestadels använts för textilier i de kyrkliga miljöerna.

Under hela sin levnadstid fick Måås-Fjetterström och hennes vävverkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag. Efter hennes död ombildades verkstaden 1942 till aktiebolaget AB MMF i vars verksamhet den rika mönsterskatt som Måås-Fjetterström lämnade efter sig förvaltas och förnyas. 

Märta Måås-Fjetterström är representerad på flera större museer, bland annat Nationalmuseum, Louvren  Röhsska museet samt Länsmuseet Gävleborg.

I Edsvära kyrka fins en matta av Märta Måås -Fjetterström