Två gravhällar för släkten Mannerheim med avbildade makar och text.
Lyssna

Gravhällarna för makarna Mannercrantz

Tråvads kyrkogård

Kalabaliken i Bender

Bataljen den 1 februari 1713 under Karl XII:s vistelse i Varnitsa skedde i närheten av Bender i Osmanska riket, numera Moldavien. Slaget kom att kallas Kalabaliken i Bender på grund av att det turkiska likalydande ordet betyder ”folksamling”. På svenska avsåg man något annat vilket passar för att beskriva händelsen också. 

Efter slaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII tillsammans med omkring 3000 man bestående av lika delar karoliner och kosacker till Osmanska riket där de kom att stanna länge. Karl XII levde officiellt i Turkiet som sultanens hedrade gäst. Ahmed III:s skrivelser tituleras kungen som:

"Den högt lysande bland de stora furstar, som dyrka Jesum, beklädd med präktighet och majestät, ärones och härlighetenes herre".

Gästfriheten blev för stor för den turkiska statskassan i längden. Utgifterna för svenskarnas underhåll gjorde storvisierna ännu mer fientligt inställda till Karl XII än de redan var och de fick gott om mat och dryck.

Själva kalabaliken ägde rum vid östra stranden 4 kilometer norr om staden Bender. Kungen hade flyttat dit med sitt följe i juli 1711 och förskansat sig med förnödenheter. Kungen hade låtit uppföra en byggnad av sten med ovanligt tjocka murar. Runtomkring bodde alla soldaterna till skydd.

Kungen dödade många turkar för egen hand innan den svenska krigshären slutligen fick ge sig iväg då turkarna inte gav vika.

Gravhällarna vid Tråvads kyrka 

Bengt Littman Mannercrantz (6 aug 1666-1738) 
Beata Catharina Levander (6 aug 1666-1733) 

 

Bengt Littman adlades till Mannercrantz. Han var son till Sven Björnsson Littman i Tråvad och Chatarina Blom, kallad Blume, vid Blomsholm och Halla.

Littman Mannercrantz skrevs in som gemen soldat vid Skaraborgs regemente 1690 och uppgraderades till sergeant ett par år senare. Den militära banan fortsatte sedan med titlar som Fältväbel, Fänrik, Löjtnant och Sekundkapten. Det är karolinertid när Bengt är i fält och en berättelse om att han var med i slaget vid Bender har levt vidare. Men hans namn finns inte med på listan på de 42 omnämnda män som deltog i striden.

45 karoliner räknades in som var med i Kalabaliken vid Bender, då även General Axel Sparres personliga kock stupade. Kocken förblev dock namnlös i historien och det är möjligt att även Bengt tappades bort i dokumenteringen. Det var otaliga fäder och söner ur alla samhällsklasser som ”krigarkungen” Karl XII tog med sig ner i leran på slagfälten.

Samtidigt med sin bror Carl blev Bengt adlad år 1710. Som adelsman Mannercrantz nådde Bengt graden som Premiärkapten och när han tog slutligen avsked från det militära 1718 var det som Överstelöjtnant. Eftersom Bengt blev svårt sårad i strid flera gånger, kan man undra hur han mådde vid 72 års ålder då han dog? Trots eventuella krämpor förblev han Kungen och Kronan trogen. 

År 1687 blev det bröllop och med hustrun Beata Catharina Levander (1666 – 1733) fick Bengt sex barn. Beata Catharina var dotter till kyrkoherden i Larvs pastorat Abraham Levander och Malin Columba. En lustig detalj är att makarna kunde fira födelsedag samtidigt, för enligt historieskrivningen var de födda på samma dag och år, den 6 augusti 1666.

Bengt Mannercrantz begravdes 1738 i Tråvads kyrka. Familjens gravkor blev med tiden flyttat och revs ner. Nu finns endast två gravhällar som står mot kyrkans väggar. 

Bengt och Beata Catharina fick barnen:

Svante som dog 1710 vid slaget i Helsingborg

Catharina Beata som dog på Årtekärr i Ransbergs socken. Gift 1718 med överstelöjtnanten Lars Adolf Kjellman, adlad Mannerhierta

Abraham blev fänrik och dog 1739

Maria gift 1717 med major Claes Stare, adlad Starenfelt och hon dog 1732

Bengt blev sergeant vid Skaraborgs regemente 1718 

Per blev löjtnant och dog 1764