Tråvad kyrka i Larvs församling
Lyssna

Tråvads kyrka & kyrkogård

Tråvads kyrka och kyrkogård 

- 150 år 19 oktober 2023

Nuvarande kyrka uppfördes 1873 och som stilmässigt är en blandning av empir och nygotik. Arbetet leddes av byggmästaren Johannes Larsson från Varola efter ritningar av arkitekt Axel Fredrik Nyström. 1870 hade man rivit den gamla kyrkan då den var alldeles för trång och mörk. Den minimala läktaren i tornet kallades i folkmun för Rumpetråva kyrka.

Den äldre kyrkan finns avtecknad i Peringskiölds Monumenta från 1670-talet och visar en  romansk byggnad i sandsten. Den återanvändes och finns huggen som hörnkedjor på nuvarande torn. 

Ett gravkor som tillhörde Bengt Littman, adlad Mannercrantz, 1666- 1738, togs tillvara. Mannercrantz var gift med Beata Levander, 1666-1733, dotter till kyrkoherden i Larv. Mannercrantz var militär och blir flera gånger sårad i strid. Han deltog i det berömda slaget vid Bender. Tillsammans fick de fyra söner och två döttrar. Sönerna gick som brukligt i faderns militära fotspår och döttrarna gifte sig adligt. Hällarna sitter nu på kyrkans gavel.

Kyrkogården är sannolikt medeltida med den första kyrkan på samma plats. Samtidigt som den nya kyrkan byggdes fick kyrkogården muren, en trädkrans och portarna den har idag.

En större renovering genomfördes 1951 under ledning av arkitekt Axel Forssén, då bland annat kaminerna ersattes av elvärme. Den ljusa interiören har tillsammans med delar av originalinredningen  kvar sitt tredingstak. Det är ett tredelat innertak, där mittpartiet är horisontellt och sidopartierna sluttar nedåt.

Arkitekten

Axel Fredrik Nyström är arkitekten bakom Kvänums och Tråvads kyrkor.


Axel Fredrik föddes i Stockholm och studerade vid Konstakademien 1849 och blev senare arkitekten till Drottningholms slott och utnämndes till hovintendent 1875. Han var också ledamot av Konstakademien och från 1886 anställd i Överintendentsämbetet.

Som ledande arkitekt i det ämbetet hade Nyström ett huvudansvar för Sveriges kyrkobyggande. Det intresse han hyste för medeltidens kyrkor kom bara indirekt till uttryck i de landskyrkor han ritade. Från 1816 och framåt utförde han ritningar till många landskyrkor.

Det som framträtt hos gotikens rum är ljuset, rymden och den arkitektoniska stringensen. I Nyströms arbeten med kyrkobyggen överfördes dessa egenskaper i enkla klassiska former. Därmed bidrog han till att forma det typiska kyrkorummet som rådde i byggandet i mitten av 1800-talet. Framträdande är den stramt hållna, rymliga och rikligt belysta kyrkorummet.

Tråvads kyrka, tecknad (Skara stift)

Ny kyrka på stadig grund

- artikeltext inför 150-årsjubileet i församlingstidningen
av Gerd Johansson i Tråvad (2023)

Den 19 oktober 1873 invigdes Tråvads nya kyrka av kontraktsprosten Nils Magnus Stenholm från Floby. Beslutet om att bygga ny kyrka hade tagit 1863 och därefter började man samla in pengar.

Den gamla kyrkan togs ur bruk 1867 då den ansågs vara i för dåligt skick, men revs inte förrän 1870. Följande citat är ur boken ”Larv Längjum Tråvad – en hembygdsbok” som berättar om den tidigare kyrkan:

Vid nedrivandet befanns kyrkan vara långt kraftigare än man trott, ty först försökte man med spänningar och domkraftskruva itu murarna, men det lyckades ej. Sedan högg man sig in i tornmuren och under grunden eldades mycket kraftigt med stockar, så att murarna äntligen gåvo sig till en ruinhög. (s 12, Kullander och Persson a.a.)

Samma år lades den nya grunden och först 1873 byggdes kyrkan upp. Hörnstenarna på tornet sägs kommit från den gamla kyrkan. Det har också berättats att Tråvadsborna gillade Öttums då nybyggda kyrka och önskade sig en likadan. Och visst är kyrkorna lika. Det var samma byggmästare som byggde båda två, J Larsson. Det sägs att han nog var en from man, eftersom han varje morgon höll bön med sitt arbetslag.

Gud försåg med timmer

Min farfars fars bror Sven Scholin i USA, skrev någon gång under 1930-talet ett brev till en brorson, där han bland annat berättar om byggandet av Tråvads kyrka. Sven var född 1852 i Gammaltråvad och dog 1939 i Minnesota. Brevet i sin helhet publicerades i ett par lokala tidningar och fick då rubriken nedan. Utdrag ur brevet till brorsonen:

Vad jag vidare vill tala om är det som hände i Tråvad för ungefär 70 år sedan i samband med kyrkbygget. Det var så att Gud själv fällde timret till templet. Det kom en fruktansvärt stark cyklon, som lade en hel timmerskog på St. Hov till marken och där fick då socknen köpa allt som blåst ned. Det skulle användas till uppförandet av det nya templet, men det räckte inte. Och hur det nu var, så drog det ihop till en process. Tråvads socken skulle delas. Längjum skulle få en del, Skarstad en och Fyrunga en. 

Processen drog ut i flera år, men de som ville bygga kyrkan vunno till sist. Det skulle alltså bli ett nytt tempel, men varifrån skulle återstoden av det behövliga timret tagas? Just då lät Gud en storm komma, denna gång från rakt motsatta hållet, och därvid fälldes ny skog alldeles intill det förut hemsökta området. På så sätt fick man nog med timmer till kyrkan och det var bara fyra stockar av särskild längd, som behövde skaffas från annat håll. De köptes från Dagsnäs.

 

Det var ett under detta med timret. Herren på St. Hov hade inte velat sälja, när kyrkbyggnadskomittén förfrågade sig. Men efter den häftiga stormen fick han vara tacksam för att få timret avyttrat. Så kunde kyrkan byggas 1873. Att detta är sant, det vet jag, ty jag var själv med och hörde och såg det. Och jag var med och bar sten till det nya templet – från grunden till tornmuren. Vad kunde jag vara, 21 år blir det väl. Och när målaren förgyllde bokstäverna över de båda dörrarna, då fick jag i uppdrag att med min fällkniv skrapa bort det guld som blev för mycket på kanterna av orden.

Amerikabrevskrivaren från Gammaltråvad

Sven Scholin föddes 1852 i Gammaltråvad. Där växte Sven upp på en bondgård. År 1876 gifte han sig med Johanna Jonsdotter från Bösö i Vedum. Paret arrenderade en annan gård i Gammaltråvad men 1883 övertog de en gård i Hornborga (Vedum) och flyttade dit. I samband med flytten till Hornborga ändrade Sven sitt efternamn från Magnusson till Schölin. Namnet tog efter Svens farfar. Efter lite ekonomiska problem beslutade Sven sig för att emigrera 1889 till Amerika för att försöka starta om på nytt. Hustrun och de sex barnen kom senare år 1892 efter att Sven hade lyckats tjäna ihop till biljetterna åt dem.

Ättlingar till Gerd har berättat att Sven hade köpt en fin väggklocka som gåva till sin hustru Johanna när hon kom fram till det nya hemmet i Amerika. Den ska finnas kvar i släkten. Familjen fick två barn till i sitt nya hemland. Sin första tid i Amerika arrenderade Sven en gård i Minnesota och efternamnet blev ändrades till Scholin (utan ”ö”). Med början från 1895 köpte han mer och mer jord och paret byggde med tiden upp en egen gård och Sven fick ett gott rykte som en skicklig hästkarl. Johanna avled 1920 och en son tog över gården. Sven bodde kvar på gården, men tillbringade vintrarna hos en dotter i Kalifornien. Sven besökte aldrig Sverige igen, men flera barnbarnsbarn har varit på besök hos sina svenska släktingar vid olika tillfällen. En av höjdpunkterna har då varit att besöka Tråvads kyrka. Sven avled 87 år gammal 1939.