Hierta och Lindelöf
Per Hierta var son till ryttmästaren Lars Hierta och Anna Lilljebjelke. Per föddes 1613 i Essunga och levde under hela den tid som historieböckerna kallar för Stormaktstiden.
Per gjorde som sin äldre bror och trädde in på den militära banan och tog sig fram i den militära karriärsbanan. Per Hierta blev Ryttmästare, som sin far, vid Erik Oxenstiernas regemente. 1600-talet var en epok som präglades av krig och bataljer så det var ett passande yrkesval, inte minst då både ära och rikedom väntade den som överlevde med uppvisade militära färdigheter.
Märta Lindelöf af Kedom medförde ännu ett gods till det som skulle bli något av en större samling i paret Hiertas egendomar då hon gifte sig med Per. Hierta förvärvade flera gods i Västergötland som han bytte till sig mot sina tidigare gods i Halland. Med Märta Lindelöf fick han två döttrar, Anna och Metta Persdotter och sonen Lars Hierta som gick i sin fars fotspår.
Hierta var vida känd för sin frispråkighet. Denna fosterlandsälskande, tappra och tydligen något barsk man, hade sedan barndomen blivit en edsvuren fiende till danskarna. De hedrade honom med benämningen ”Per Näbb”. Det irriterade Hierta så mycket att han inte missade ett enda tillfälle att ge danskarna ett kok stryk. Hos kungarna Karl X och Karl XI stod Hierta högt i kurs för sin visade trohet och tapperhet. 1655 var han major och tre år senare överstelöjtnant och hade då varit med vid den otroliga marschen över Stora Bält.
1673 var Per Hierta överste och slaget vid Lund ägde rum den 4 december 1676. Striden stod mellan en invaderande dansk armé under Kristian V och den svenska armén ledd av Karl XI. I detta slag utmärkte sig Hierta som då var 63 år och svårt sårad i strid. Drabbningen vanns av svenskarna och blev ett av de blodigaste slag som utkämpats i Norden. Efter slaget låg ca 6 500 danska och 3 000 svenska döda på de frostiga fälten. Flera tusen sårade soldaten ökade dödstalen på båda sidor. Under denna tid kvalificerade sig Per Hierta för titeln överstelöjtnant vid Kavalleriet.
Många berättelser finns kring hans yttranden till Karl XI efter slaget i Lund.
”I slaget vid Lund stred han i spetsen för sina Vestgötar och räddade Karl XI, som omringad av fiender var på väg att bli fången. Hierta kom till undsättning, trots sina svåra skador, och befriade konungen. När Karl XI efter vunnen seger tackade honom för hans trohet och frågade hur han befann sig, svarade Hierta: Bara I viljen låta bli att rida ifrån oss, så är det detsamma hur det är med mig”.
Dagen därpå erhöll Hierta ett nytt besök av kungen. Han hälsade honom som generalmajor och uppmanade honom att sköta sin hälsa och tillade: “Ni kan nu ta afsked och låta er son få regementet och sitta i lugn på ert Häggatorp”. Då blev Hierta så förtörnad att kungen småleende svarade ”Var lugn! Ni har tjänt mig alltför väl för att jag skulle sätta af er.”
Per Hierta avled i stillhet på Häggatorp 1693 och är begravd under altaret i Vedums kyrka. Det Lindelöfska gravkoret står till höger om ingången invid kyrkan och syns väl från vägen och i kyrkan hänger hans begravningsvapen på norra väggen.
Hierta är en svensk adelsätt. Bland de mest kända finns politkern Hans som avsade sig adelskapet 1800 och sedan medverkade vid författandet av 1809 års regeringsform och Lars Johan Hierta, som 1830 grundade tidningen Aftonbladet.