Religion trendar just nu, fler blir medlemmar i Svenska kyrkan och fler konfirmerar sig. Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och väl insatt i ämnet.
- Jag tror det beror på många saker. Dels att det inte politiskt stigmatiserande med religion längre. Kyrkan förknippas inte längre med makt. Det handlar om de eviga frågorna, det finns en anledning till att de kallas de eviga frågorna.
Joel Halldorf sitter i en fåtölj vid hyllorna med böcker i stor stil på biblioteket i Kulturhuset Komedianten i Varberg och delar sina reflektioner.
Bokens folk är titeln på hans senaste bok och den är anledningen till att han är här, som författare. Det är ett par timmar kvar tills han ska gå upp på scenen på Lilla teatern. Just nu pågår andra delar av programmet under Varbergsförfattarnas dag en solig men kall lördag i början av mars.
Fri intellektuell
Han skriver regelbundet krönikor i olika tidningar och förekommer i media när de undrar saker om kyrkan. Så som i december 2024 när han var med i SVTs nyheter och pratade om varför fler unga söker sig till kyrkan. Är han kulturskribent och författare eller betraktar har sig som en representant för kristendomen och kyrkan?
- Jag är ju teolog och det genomsyrar allt jag gör. Men jag är ingen officiell representant och det är en frihet jag vill ha. Jag är, för att använda ett 60-talsbegrepp, en fri intellektuell. Jag känner en frihet att utforska vad jag vill.
Joel är uppväxt i pingströrelsen men firar sedan många år gudstjänst i Svenska kyrkan, och medlem i båda. För honom är det inte viktigt att definiera sig som det ena eller andra. Han liksom flera andra rör sig mellan sammanhang och är på så sätt en sorts ekumenisk rörelse som Joel uppskattar.
Hur kommer det sig att Joel blir intervjuad av journalister oftare nu för tiden?
- Jag har ju ändå studerat kyrkan och teologi i 25 år och jag tycker det funnits en tendens att vända sig till kända personer som har en koppling till kyrkan. Men nu vänder sig journalister mer till kunniga person inom kyrkan. Inte bara till mig utan även andra.
Högt förtroende för Svenska kyrkan
Statistiken visar att det inte bara är i media som kyrkan har blivit mindre tabu, fler söker sig till kyrkan än tidigare. Och liksom han själv är det flera som söker sig till Svenska kyrkan. Han tycker om bredden och öppenheten i Svenska kyrkan.
- Jag tror att människor söker någon sorts vägledning i livet. De är trötta på att försöka hitta alla svaren själva. Det är också många som uppskattar tradition och ritualer, säger Joel.
Svenska kyrkan ligger stabilt väldigt högt upp i en undersöknings om heter Förtroendebarometern och i dagsläget är det många som uppskattar sådant som traditioner och ritualer. Då är det naturligt att många söker sig till just Svenska kyrkan vilket också tyder på att det här inte handlar om att intresset för religion ökar på grund av större polarisering i samhället.
Om det handlade om att visa sitt motstånd mot andra religioner och en allmänt konservativ livshållning vore det mer troligt att fler skulle söka sig till mer evangelikala sammanhang tror Joel. Men visst ser vi att det är en hel del unga män som söker sig till kyrkorna nu.
- I USA är det fler unga män än kvinnor som söker sig till kyrkorna, säger Joel. Men i den mån man drar till sig konservativa unga män får vi ta vara på det. Det är bättre att de lyssnar på kyrkan än på andra.
De viktiga fotnoterna
Det är nästan fullt i Lilla teatern på Kulturhuset Komedianten när författarna Åsa Moberg och Joel Halldorf tar plats i var sin fåtölj på scenen.
Samtalet mellan Åsa och Joel handlar om Joels senaste bok som heter Bokens folk. De börjar bakifrån, med att prata om fotnoterna som är ungefär 100 sidor i det här fallet. Åsa förundras över att Joel fick med dem, och han håller med och berättar att det inte var självklart för förlaget att gå med på det. För Joel tycker att det är viktigt med fotnoter.
- Jag vill visa att man inte drar bara från sitt inre liv, det där finns kanske inte så mycket att hämta, då får man visa att man hämtat det från andra. Jag vill kunna leda läsaren vidare till var den kan läsa mer, säger Joel.
Vi måste läsa böcker
Hela dagen handlar om böcker och om att läsa. Till skillnad från källor på Internet, så som influensers på TikTok och samtal med AI, är böckerna bestående och granskade. Joel upplever att de på vissa sätt är på väg tillbaka.
- Vi kanske börjar uppskatta böcker mer som en stabil källa till skillnad från det snabba på nätet.
Han är otroligt tydlig med att vi måste läsa, vi måste kunna saker, vi måste ha bildning. Det räcker inte att googla.
- Källkritik bygger på bildning och då kan vi bedöma rimligheten i det vi ser.
Källkritik och att bedöma, eller censurera, information som sprids har alltid varit ett intrikat problem. Åsa och Joel pratar om samma sorts diskussion men utifrån ett helt annat fenomen. På den tiden böcker var ganska sällsynta kunde de dåtida intellektuella läsa i princip allt som gavs ut och ha kontroll över det. När antalet böcker ökade och blev vanliga hos allt fler kunde de inte läsa allt och förfasades över att det gavs ut massa dålig litteratur.
- Idag förfasas vi över att folk kollar på kattvideor på TikTok. Det är samma sorts moralism, säger Joel och fortsätter åt ett annat håll kring moralister.
- Ibland har moralister rätt. Som när de förfasas över att Donald Trump inte läser böcker. En världsledare måste läsa böcker så det är rätt att reagera på det.
Det är visserligen bara en sida som hörs på den här scenen men de argumenterar väl. Joels bok har undertiteln ”En civilisationshistoria från papyrus till pixlar” och handlar just om hur böcker påverkar samhället.
Om vi slutar läsa ha kunskap som sträcker sig längre än nuet händer det saker i samhället.
- Det är det som händer i samhället, att vi inte kan bedöma vad som är kvalitet. Idag går det mest på försäljningssiffror och tittarsiffror. Det handlar inte om vad som är god kvalitet, säger Joel.
De resonerar kring vad som god kvalitet och kan enas om att det finns olika sätt att bedöma men att det i det tryckta, det bestående, finns ett annat sätt att bedöma. I boken finns något annat. I läsandet ryms en viktig aspekt och det är viktigt att uppmuntra och göra det möjligt.
- Jag tror generellt mer på nudging än på tvång. Det auktoritära slår alltid tillbaka. Ska man uppmuntra läsning måste man snitsla en bana. Bevara lusten i läsandet, säger Joel.
Samtalet böljar fram och tillbaka inom olika vetenskapliga discipliner. En del går de in på lite djupare, andra lämnar de medvetet, som när de snuddade vid natten med två korta kommentarer innan de låter ämnet vara i tanken på den uppmärksamme lyssnaren.
- Bara det med erövrandet av natten är ett annat kapitel, säger Joel när de pratar om läsandets spridande i husen.
- Natten är utrotningshotad, fyller Åsa i.
Den intellektuella natten kan i motsats verka vara på väg att växa men de här samtalen visar att det finns en ljus, en framtid och ett hopp. Läsarnas tid är inte över.
Text: Kent Pettersson