Gravrätt

Gravrätt och begränsad gravrätt

Gravrätt kallas det när en bestämd gravplats på en kyrkogård upplåts till någon för gravsättning. Gravrätten varar i 25 år efter en gravsättning. Gravrätten tillfaller den som antecknas som gravrättsinnehavare. Det är gravrättsinnehavaren som bestämmer hur gravplatsen ska smyckas och vem som får gravsättas i graven. Gravrättsinnehavaren själv har alltid rätt att gravsättas i graven. Efter 25 år får gravrättsinnehavaren välja om hen vill förlänga gravrättstiden, med 15 år i taget, eller återlämna gravrätten.
Gravrättsinnehavaren kan när som helst välja att återlämna gravrätten till kyrkogårdsförvaltningen. Man kan också överlåta gravrätten till någon annan. Detta görs på speciella blanketter som ska signeras av innehavaren. 
När gravplatsen har begränsad gravrätt får gravrättsinnehavaren besluta vem som får gravsättas i graven. Allt annat sköter förvaltningen, till exempel hur gravanordningen ska se ut och skötsel av gravplatsen.

Gravrättsinnehavare

Varje gravplats som upplåts med gravrätt eller begränsad gravrätt måste ha en gravrättsinnehavare. Det är dödsboets delägare som utser vem som ska vara gravrättsinnehavare och det måste göras inom sex månader efter dödsfallet. Samtliga dödsbodelägare måste vara överens. Delägarna är även skyldiga att anmäla om det inte är någon som vill vara gravrättsinnehavare. Om ingen anhörig blir gravrättsinnehavare tillfaller gravrätten kyrkogårdsförvaltningen och graven kan återupplåtas när gravrättstiden gått ut.

Den som står som gravrättsinnehavare har ansvar för gravplatsen, det innebär både rättigheter och skyldigheter.

Gravrättsinnehavarens rättigheter:

• Bestämma vilka som ska gravsättas inom gravplatsen.
• Bestämma över gravplatsens och gravstenens utseende och utsmyckning inom ramen för gravkvarterets regler. Detta gäller inte vid begränsad gravrätt.
• Bestämma om gravrätten ska förnyas vid gravrättstidens utgång efter 25 år.
• Bestämma om gravplatsen ska överlämnas till någon annan eller återlämnas till kyrkogårdsförvaltningen.
• Att själv gravsättas i graven.

Gravrättsinnehavarens skyldigheter:

• Se till att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. Detta gäller inte vid begränsad gravrätt, då kyrkogårdsförvaltningen står för skötseln av gravplatsen.
• Följa gravkvarterets regler om gravplatsens utseende.
• Anmäla eventuell ny gravrättsinnehavare.
• Meddela om gravrätten ska återlämnas till kyrkogårdsförvaltningen.
• Att åtgärda eventuella säkerhetsbrister som upptäcks vid kyrkogårdsförvaltningens besiktning av gravanordningen.

Att ständigt hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick innebär att man behöver besöka graven regelbundet. Om gravplatsen missköts, kan det medföra att gravrätten återtas av kyrkogårdsförvaltningen. Om man som gravrättsinnehavare upplever svårigheter med att underhålla gravplatsen finns det möjlighet att teckna ett skötselavtal som innebär att kyrkogårdsförvaltningen sköter om gravplatsen. Kontakta kyrkogårdsexpeditionen för mer information om gravskötsel.

Avlider en gravrättsinnehavare ska dödsboets representant inom 6 månader anmäla en ny gravrättsinnehavare till kyrkogårdsexpeditionen.

Gravbrev

Gravbrevet är inte något juridiskt dokument men är viktigt att ha med vid gravärenden. Gravbrevet är ett kvitto på innehavet av gravrätten. Det innehåller information om vilken gravplats det gäller, vem eller vilka som är gravsatta där, när gravrättstiden går ut och vem eller vilka som är gravrättsinnehavare. Gravbrevet skickas per post och ska behållas av gravrättsinnehavaren.

Gravanordning

Gravstenar, kors, hällar eller andra fasta anordningar som sätts upp på en gravplats kallas på fackspråk för gravanordningar. Det är gravrättsinnehavaren som avgör om och när en gravanordning ska monteras. Vid begränsad gravrätt har gravrättsinnehavaren inte denna möjlighet då det redan finns en gravsten placerad på gravplatsen.

Våra kyrkogårdar är indelade i gravkvarter med olika karaktär och olika regler för hur gravanordningarna får se ut. Anledningen till dessa regler är dels att skapa en enhetlig atmosfär och en harmonisk miljö i de olika gravkvarteren, dels att bevara kulturhistoria. När du har valt en gravplats hittar du information om vilka regler som gäller för just den gravplatsen i upplåtelseavtalet. Här kan du läsa mer om upplåtelseavtal.

Vi rekommenderar att man på en kistgravplats väntar i minst sex månader, gärna ett år, efter en gravsättning innan man låter montera en gravanordning. Detta för att marken ska hinna sätta sig och anordningen inte ska bli sned eller falla innan marken har stabiliserats. På en urngravplats kan gravanordningen sättas upp omgående.

Innan en gravanordning får monteras måste du lämna in en ansökan till kyrkogårdsförvaltningen, en så kallad gravanordningsansökan.

Gravanordningsansökan

För att få sätta upp en ny eller ändra en befintlig gravsten behöver gravrättsinnehavaren skicka in en ansökan till kyrkogårdsförvaltningen, en så kallad gravanordningsansökan. Först efter godkänd ansökan har man rätt att sätta upp en gravsten. De flesta gravstensfirmorna ordnar med ansökan åt sina kunder. Gravanordningsansökan innehåller bland annat information om stenens storlek, färg och vilken text som kommer att skrivas på stenen. Den innehåller också en skiss över hur gravstenen är tänkt att se ut. Det är viktigt att din ansökan är godkänd av kyrkogårdsförvaltningen innan du beställer stenen.