.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Vi läser ofta nu förtiden om att barn blir allt mer stressade. Det är ju ingen tvekan att det ligger till på det sättet med tanke på att 18 000 barn stannar hemma varje dag från skolan på grund av problematisk frånvaro. Men det kanske är mer aktuellt än någonsin för det är fler barn och ungdomar som mår dåligt och känner sig stressade nu än tidigare.
Det finns verktyg
Ett av uppdragen som förälder är att ge barnen verktyg att hantera vardagen och det finns sådana verktyg, men föräldrarna måste hitta och våga öppna verktygslådan. För inget tyder på att trenden att fler unga mår sämre kommer att vända och då måste kanske de vuxna agera. Det finns saker vi kan göra för att hjälpa våra barn att må bättre och känna sig mindre stressade.
Jonas Svensson är kurator på Nyhemsskolan och driver en egen samtalsmottagning. Han tvekar inte på var en av källorna till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga finns.
– Jag tror att deras livssituation ser annorlunda ut idag. När man kommer hem från skolan idag följer sociala medier som Snapchat och allt med hem. Förr så kunde man koppla bort allt och bara vara hemma. Som ung behöver de ha koll på vad som sägs och händer på nätet. En tredjedel av ungdomarna kollar mobilen på natten. Många har mobilen i sovrummet, säger Jonas.
Vårt lyckoställe
Jonas anser ändå att mobiler och sociala medier i sig inte är något negativt men allt som går till överdrift kan skapa problem och vi behöver fundera på vilken plats tekniken har fått.
– Vårt happy place blir teknologin. När barnen får tråkigt söker de sig till mobilen.
Lösningen på tristessen finns inte där, i mobilen. Jonas pratar om begreppet förväntad upplevelseeffekt.
– Du tar upp mobilen i hopp om att bli stimulerad. Sen blir du besviken istället för det finns alltid någon annan som fått mer uppmärksamhet för sitt inlägg. Händer detta 30 gånger per dag blir det en ständig besvikelse, förklarar Jonas.
Lek är viktigare än vi tror
Han pratar snabbt och mycket med en blandning av komplexa begrepp och förklarande liknelser. Våra sociala färdigheter och empati är som en muskel som måste tränas och om den inte används blir den svagare. Barn behöver helt enkelt umgås ansikte mot ansikte för att träna och känna att de fungerar i grupp med andra. Lek och umgänge är viktigare än vi tror. Färdigheter kring teknik behövs det med men de är lättare att bygga upp och kräver mindre tid att lära sig.
– Ha tråkigt är något som både barn och vuxna får allt svårare att hantera. Hur många går på toan utan mobil liksom?
Träna känslorna
Om barn inte lär sig ha tråkigt kommer det bli onödigt jobbigt för dem som unga vuxna.
– Jag möter unga vuxna för att de inte kan handskas med sitt mående. Då får man söka hjälp och arbeta med att hantera sina känslor som att inte ha kontroll och stå ut med att vara bra som man är, säger Jonas.
Känslan av tristess är inte farlig men den kan vara jobbig. Genom att utsättas för att ha tråkigt övar vi upp förmågan att hantera känslor och arbetar med vår kreativa förmåga att lösa problematiska situationer, som att ha tråkigt. En förmåga som sedan kan användas på andra känslor och situationer resten av livet.
Vem ska ta ansvaret?
Jonas funderar högt kring det här med om omogna individer ska ta ansvar för sitt eget medieanvändande som påverkar hälsan så mycket. Han tror att vårdnadshavare behöver ta ett större ansvar. För att kunna få det mandatet behöver föräldrar arbeta med att knyta an till sina barn genom att vara med dem och göra saker med dem. När vi umgås med barnen tycker de att vi är okej. Genom att umgås får vi helt enkelt mandat av våra barn att påverka dom!
