– Det gick från lekplats till avrättningsplats. Den meningsfulla kommunikationen drunknade i påhoppen.
Det sa Antje Jackelén om Twitter i ett samtal med Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska PEN, i samband med bokmässan i Göteborg 2021. Samtalet handlade om hatbrott, yttrandefrihet och ett demokratiskt samhälle.
För ungefär ett år sedan tog ärkebiskop Antje Jackelén en paus från Twitter i några månader. Antje hade varit aktiv på Twitter i tio år och upplevt det som ett bra ställe att föra samtal på, men nu blev det för mycket av det negativa.
– Jag kunde posta ett bibelord och så kom det massa konstiga elaka lögnaktiga kommentarer. Människor reagerade och sa att de ville läsa mina tweets men de ville inte se allt det där. För mig blev det ett dilemma att det jag twittrade användes för att sprida lögner, hat och även bitvis hot. Inte bara till mig utan om tro som helhet, om svenska kyrkan men också om samhället. Det här dilemmat kunde jag inte lösa. Det bidrog till att jag tog en paus.
Inte nog med att det hon skrev vändes åt fel håll, det kom direkta hot också.
Direkta hot
– Det är inte roligt att läsa: ”Bränn henne på bål”. Jag trodde inte att den som skrev det skulle göra något men hur skulle andra reagera på det och vad skulle de kunna göra?
Antje resonerar kring vad det här gör med samhället, att människor utsätts för påhopp istället för att åsikterna diskuteras. Åsikter ska kunna ifrågasättas och man ska vända och vrida på dem, men när det går till förlöjligande, eller till och med hot har det hamnat fel. Det är ett problem att den här kulturen att tala illa om varandra är så utbredd på nätet och vi behöver arbeta mot det.
– Medborgarskapet är att ta ett ansvar och säga ifrån. Att odla sådana dygder som civilkurage.
Skrämmande siffror
En av tio högstadieelever har utsatts för hat eller hot på internet. Det är en väldigt hög siffra. Äsch, så är det bland ungdomar tänker kanske en del. I hela befolkningen är det bara 4 procent som blivit utsatta för näthat av något slag, men 40 procent är oroliga för att drabbas av det. Det där står i undersökningen Svenskarna och internet 2021 som ges ut av Internetstiftelsen.
Om de vuxna på nätet inte kan föra ett vettigt samtal kan vi ju inte förvänta oss att barn och unga ska kunna ha det heller. Det är du och jag som ansvarar för hur vi skriver på nätet och försöker diskutera saker där. Diskuterar vi åsikter med respekt eller handlar det om att förlöjliga personer?
Av Kent Pettersson
Artikeln är även publicerad i Var med 2022 nr 1