Tålamodet är en form av mod. Modet att vänta. Modet att fortsätta sträva utan att se resultat.
I klostret Taizé samlas många människor till bön tre gånger varje dag. Centrum i bönen är en längre stunds tystnad. Det sägs att någon som var där för första gången knackade en taizébroder på axeln efter ett par minuter av tystnad, och frågade: Vad väntar vi på? Brodern tittade upp och svarade: Guds rike.
Bönen är ett sätt att träna på tålamod. Bönen åstadkommer inget synligt resultat. Men den gör oss uppmärksamma på Gud och påminner oss om att det goda i världen inte hänger på oss själva. Guds rike växer och spirar utan att vi vet hur. Vi får vara med i arbetet för Guds rike, men vi kan inte kontrollera det. För det goda är Guds rike, inte vårt rike.
Tålamodet är modet att lita på Gud. Modet att så frön, utan att veta om vi kommer att få se den färdiga växten.
Av Fredrik Ivarsson