Tanken letar några sekunder innan svaret kommer knivskarpt efter en förtydligande fråga.
– Jag märker ju vad ungdomar gör. Det är många som dricker i unga åldrar och vejpar. Och att föräldrarna inte märker det.
Elsa Björling ger sin analys av vad som är de största problemen och utmaningarna i Varberg. Eftersom hon är tonåring handlar det om dem och hon gissar på varför det ser ut som det gör.
– Jag tror de tycker att det är coolt och sen så är det ju väldigt lätt att få tag på alkohol.
Problemanalysen är självklar, men lösningen har hon inte sådär direkt.
– Jag tror det är väldigt svårt. Kanske hårdare straff, funderar hon högt men ändrar sig. Fast det känns som att det inte kommer fungera.
Det behövs en trygg gemenskap
Gemenskap, bekräftelse och trygghet söker alla och det är kanske där lösningen kan finnas, om det går att hitta en annan plats.
– Om man lyckas få med dem till kyrkan, till ungdomssamlingarna. För det finns många där som tycker att det är kul när det kommer nya.
Elsa går på ungdomskvällarna i Sollyckans kyrka på onsdagarna och varannan fredag är det ungdomskväll i Apelvikshöjds kyrka. Fredagar det inte är något i Apelvikhöjds gör hon till Pingstkyrkans ungdomssamlingar.
– Jag går till ungdomssamlingarna för jag tycker det är roligt. Jag har kompisar där. Det är många i min ålder och det känns skönt att gå dit.
Det är ingen slump att Elsa har hamnat i gemenskaper i församlingarna, för hon är uppväxt där och har alltid trott på Gud. Det är självklart, men inte så enkelt att formulera i ord.
– Han är liksom en trygg person som jag alltid kan vända mig till. Det blir väldigt tydligt för mig och känns självklart.
Elsa tror att fler skulle må bra av den tryggheten, men förstår att det är svårt för en del att tro. Men kanske skulle fler pröva den gemenskapen i varje fall.
Av Kent Pettersson
Texten är också publicerad i Nar med 2023 nummer 2.