Denna medeltidsruin är belägen öster om ån Nossan. Den första kristna kyrkan i Södra Härene byggdes på denna plats i början av 1200-talet. Under danske kungen Kristian IV:s räder i Västergötland under Kalmarkriget, i början av 1600-talet, brändes den gamla kyrkan ner. Efter att freden infunnit sig byggdes en ny större kyrka upp på samma plats. Under renoveringar på 1700- och 1800talet fick kyrkan klocktorn och sakristia.
Den 26 juni 1905 eldhärjades kyrkan åter igen, efter ett åsknedslag och efter branden återstod endast långhusets granitmurar. Dessa har vid ett par tillfällen sakkunnigt konserverats. Kyrksilvert förvarades för tillfället hemma hos en av kyrkvärdarna och undgick därför branden. Det enda som i övrigt räddades undan lågorna var kyrkdörren och kristallkronan, båda tingen finns nu bevarade i den nya kyrkan.
Vid midsommar hålls gemensam slåtter på gamla kyrkogården som förberedelse till midsommardagens gudstjänst i kyrkoruinen.
