4. Bosses hörna
Hörnan är kulturhistoriskt värdefull då den visar 1960-talets idéer om ny modern design och utformning av gravvårdar. Eftersom den initierades av kyrkogårdschefen Bo Svensson kallas den Bosses hörna.
Denna lilla ”hörna” av kvarter 05 04 har uppkallats efter en tidigare kyrkogårdschef, Bo Svensson, som på 1960-talet lät ställa iordning platsen. Gravvårdarna har otraditionell utformning och är tillverkade i varierande material som trä, glas, metall, skiffer och granit. De är ursprungligen bidrag till en designtävling på 1960-talet med uppdrag att utforma en gravvård i otraditionell stil.
Hörnan är kulturhistoriskt värdefull då den visar 1960-talets idéer om ny modern design och utformning av gravvårdar.
Det har genom åren gjorts många försök att förnya gravvårdarnas utformning och öka användningen av andra material än sten. Vid sekelskiftet 1800/1900 ansågs stora gravvårdar av sten och gjutjärn vara ålderdomliga och fula. I stället förordades små gravvårdar i sten.
Vid den tiden var det dock väldigt vanligt att gravar istället markerades med ett litet träkors eftersom det var dyrt att anskaffa gravvård i sten.
Från 1950-talet och framåt fick folk det bättre, både materiellt och ekonomiskt och allt fler valde då gravvård i sten. Eftersom bestämmelserna om kyrkogårdars och gravkvarters utformningar vid den tiden var mycket strikta önskades på sina håll mer variation i material och utformning. Därför ordnades en del tävlingar i frågan och det hände att kyrkogårdsarkitekter skapade kvarter och områden med otraditionella gravvårdar.
Trots det har gravvårdar i sten fortfarande ett starkt övertag över nya material och utformningar men kanske inte så länge till. Idag tillverkas gravvårdar av material som komposit och glas vilket gör det möjligt att skapa helt andra utformningar med foton, bilder och transparens.
Samtidigt har möjligheterna till utsmyckning av gravvårdar i sten tagit stora kliv framåt, både vad gäller att applicera fotografier och skapa figurer med hjälp av avancerad stenhuggning.
Vartåt utvecklingen går är svårt att veta och ingen kan nog idag beskriva hur kyrkogårdar och gravvårdar är utformade om säg 200 år.