Lyssna

10. Einar Billing, biskopen

Mellan 1920 och 1939 var Einar Billing biskop i Västerås stift. Han var också en stark förespråkare av idéen om Svenska kyrkan som en folkkyrka.

Einar Billing (1871-1939) var biskop i Västerås stift och professor i teologi vid Uppsala universitet. Han föddes i Lund, men växte upp och gick i läroverket i Västerås.

Efter universitetsstudierna i Uppsala prästvigdes Einar i Lund år 1900, där hans far Gottfrid Billing nyligen tillträtt som biskop. Samma år blev Einar även docent, och 1909 professor, i teologi, i ämnet dogmatik och moralteologi.

Från 1909 var Einar prebendekyrkoherde i några pastorat utanför Uppsala och 1920 utsågs han till biskop för Västerås stift. Därmed tog han över ett ämbete som hans far haft och blev samtidigt kollega med fadern som vid den tiden var biskop i Lund.

Einar var gift med författaren Gerda Billing och paret hade två barn.

Den 17 december 1939 förrättade Einar Billing prästvigningsgudstjänst i Västerås domkyrka. På kvällen samma dag avled han i Biskopsgården.

Biskop Einar Billing med fästmö Gerda Lundqvist.

Biskop Einar Billing med fästmö Gerda Lundqvist.

Foto: Ernst Blom

Den Billingska folkkyrkan

Einar Billing var starkt engagerad i idéerna om en folkkyrka i Sverige. Han utvecklade sina tankar i herdaminnet som han skrev i samband med att han tillträdde som biskop i Västerås 1920. Redan under studietiden i Uppsala var han engagerad i en då spirande folkkyrkorörelse bland unga teologer.

Den folkkyrka som brukar kallas den ”Billingska folkkyrkan” grundade sig på att Guds förekommande nåd erbjöds alla människor inom en geografisk församling, oavsett om de var troende kristna eller ej, oavsett om de sökte nåd eller ej.

Nåden gavs alla som en personlig gåva från Gud, ett erbjudande om en nära och personlig relation till Gud. Kyrkans uppgift var att berätta om detta för församlingsborna och utföra de handlingar som inom kristendomen symboliserar Guds nåd: dopet och nattvarden.

Högtidlighet i Västerås Domkyrka. Officerskåren överlämnar regementets kalk i Domkyrkans förvar. Närmast altaret från vänster rektor Sam. Landtmansson, domprost Fr. Fåhreus, biskop Einar Billing och landshövding Walter Murray.

Högtidlighet i Västerås Domkyrka. Officerskåren överlämnar regementets kalk i Domkyrkans förvar. Närmast altaret från vänster rektor Sam. Landtmansson, domprost Fr. Fåhreus, biskop Einar Billing och landshövding Walter Murray.

Foto: Ernst Blom

Folkbildning och folkhem

Folkkyrkan som begrepp härstammar från 1880-talets Tyskland och utvecklades i Sverige i huvudsak i tre riktningar: den pastorala folkkyrkan, den teologiska folkkyrkan och den statliga folkkyrkan.

Folkkyrkan som idé stämde väl med samtida idéströmningar i Europa och Sverige om folkbildning och folkhem och strävandena efter bättre arbetsvillkor och politisk demokrati (allmän och lika rösträtt). För Svenska kyrkans del innebar dessa idéer ett riksdagsbeslut 1932 om att införa ett partipolitiskt valsystem för Svenska kyrkan. Detta trots att kyrkomötet protesterade.

Att Svenska kyrkan även idag ska vara en ”öppen folkkyrka” slås fast i lagen.

Det finns många anekdoter om Einar Billing från hans tid i Västerås, både som student och biskop. En av dem gör gällande att skulptören Carl Milles ville ge en vänskaplig blinkning till Einar Billings lite mer bohemiska sida och därför försåg Johannes Rudbeckius med en oknuten sko på den staty som restes utanför domkyrkan 1923.