22. Hasseln
På Hovdestalund finns många hasselrunnor. De är precis som ekarna, en rest från det gamla odlingslandskapet.
Hasseln är vanlig i södra och mellersta Sverige. Den invandrade för nästan 10 000 år sedan. Ibland växer hasseln som ett större träd med relativt tjock stam men i odlingslandskap och kulturmiljöer växer den i regel som förgrenade buskar som är 3-5 meter höga.
Hasselbuskarnas grenverk blir inte mer är 100 år. Gamla och skadade grenar ersätts vartefter med nya. Buskens rot däremot kan bli flera tusen år gammal.
Hasseln är värd för mer än 600 arter, varav ett sjuttiotal är rödlistade. Det gör den till en av de växtarter som hyser flest värdberoende arter. Hasselsnok, Hasselmus, Nötkråka, fjärilen Hasselveckmal samt insekterna Nötvivel och Hasselbock är bara några av dem som gillar hassel bäst.
En stor anledning till hasselns popularitet bland djur och insekter är förstås hasselnötterna. De har också varit en mycket viktig energikälla för människor, ända sedan stenåldern. Man har hittat både skalrester och smycken gjorda av hasselnötter från den tiden.
Hasseln som nyttobuske
För att inte hasseln ska övergå från buske till träd behöver den beskäras. Nya skott skjuter upp i buskens utkant samtidigt som de kapade stumparna i buskens mitt dör av. Resultatet blir en ringformad krans av skott, en så kallad runna.
När Hasseln odlades i Sverige beskars hasselrunnorna rejält, så kallat stubbskottsbruk, ungefär vart femte år. Då togs grenar och bladverk om hand, torkades och användes som näringsrikt foder till gårdens djur under vinterhalvåret, ett värdefullt komplement till höskörden.
Hasseln blommar i februari och nötterna kan plockas tidig höst. Då kan de läggas på tork och vara färdiga att ätas vid jultid. Skörden var omgärdad av föreställningar i folktron och kopplades på många håll till barn och ungdomar.
På Öland var Bartolomeidagen, 24 augusti, en nötplockardag. Då fick öns pigor och drängar ledigt för att de och alla andra som inte ägde egen mark, skulle kunna plocka hasselnötter för eget bruk. De nötter som skördades då togs sedan fram till jul.
De bästa hasselnötterna i Sverige anses vara dem som växer på öar, Öland och Gotland framför allt. Kommersiell odling av hassel har dock inte gjorts i någon större skala i Sverige, då det varit svårt att få fram tillräckligt härdiga sorter.
I stället importeras hasselnötter från Turkiet, som är världens största producent. En fjärdedel av världsproduktionen skördade hasselnötter används till att producera nötkrämen nutella.
Hasseln i folktro
Liksom eken har hasseln haft stor betydelse i folktro och myter. I södra Sverige pratades det om goda och dåliga nötår och om hur vädret under olika dagar påverkade nötskörden.
Det finns också väldigt gamla berättelser som nedtecknats på 1600-talet om hasselmodern (hyllemodern), ett mystiskt kvinnligt väsen som enligt äldre folktro troddes uppehålla sig under hasselbuskar.
Staten och Hasseln
Då Hasseln gjorde stora nytta, beslöt Gustav Vasa 1558 att inga ”bärande” träd, till exempel ek, fick fällas utan statligt tillstånd. Hasseln hörde dit, i huvudsak tack vare nötterna och lövtäkten.
Nötterna var så viktiga att det fanns olika stadgar om dem i våra tidiga landskapslagar från 1200-talet. Enligt stadgarna var det tillåtet att plocka hatten full till hattbandet eller plocka sin vante upp till tummen. Straffet för överträdelse var böter. Landskapslagarna finns inte längre kvar, däremot ingår inte nötter i allemansrätten.