Om Mikaelikyrkan

26 mars 1966, dagen före Marie Bebådelsedag, invigde biskop Sven Silén Mikaelikyrkan i stadsdelen Vetterstorp, bland de nya stadsdelarna i västra Västerås. Det var stadens första moderna stadsdelskyrka, och den kom att följas av en lång rad. Med sin modernistiska form kom kyrkan att tydligt skilja sig från de äldre landsortskyrkorna i trakten. Kyrkan och klockstapeln är tydliga exempel på tidens stilideal men även på nya byggmaterial och byggtekniker som gav arkitekterna helt andra möjligheter. Ett ovanligt drag är att taket är uppdelat i tre längsgående sektioner, där den mittersta höjer sig mot koret i öst medan de två på sidorna istället höjer sig mot väst. Kyrkorummet är avskalat och materialen, råhuggen kalksten, obehandlad betong och ljust furuvirke, får spela den stora rollen. Trots nymodigheterna blev den nya kyrkan uppskattad, och den har beskrivits som en lyckad kombination av katedral och småkyrka.

Först ett kors

Från början av 1900-talet och fram till 1970 ökade Västerås befolkning mer än tio gånger om. Industrierna slukade arbetskraft och behovet av bostäder var mycket stort. Redan under decennierna kring sekelskiftet började byggnadsföreningar köpa upp mark väster om staden som tillhört Lundby socken och här växte de nya stadsdelarna Jakobsberg, Vetterstorp, Annedal och Hammarby fram. Men området var något av ett kyrkligt ingenmansland, och till den medeltida Lundby kyrkan var det långt.

Den tillfälliga lösningen blev Västra församlingshemmet i en hyrd lokal men behovet av en ny kyrka växte sig allt större. Därför skapade församlingen en stiftelse för att samla pengar till en ny kyrka samtidigt som kommunen utsåg en lämplig plats, några hundra meter sydväst om församlingshemmet. I väntan på att bygget skulle starta reste man ett stort kors på tomten, och höll där både högmässor, gudstjänster och skolavslutningar.

En liten kvadrat

Församlingen anlitade arkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström, som båda spelat stor roll för den modernistiska arkitekturen i Västerås efterkrigstid. De presenterade först ett förslag på en betydligt mindre, nästan kvadratisk kyrka men när det första spadtaget togs i februari 1965 hade den reviderats kraftigt. Då hade kyrkorummet blivit dubbelt så stort, och formen var långsmal och oregelbunden med rundade hörn på sidorna om det utskjutande koret i nordost. Namnet fick den efter ärkeängelns Mikael, som slåss mot de onda krafterna och betonar att kyrkan speciellt hör hemma på hösten när Mikaels dag firas.

Brutal stil

Mikaelikyrkan bär tydliga drag av den ofta ifrågasatta stiriktningen brutalism, där byggstommen i form av den råhuggna kalkstenen och betongpelare får en framträdande roll i byggnadens utformning. Kyrkorummet är uppdelat i tre skepp där mittskeppets tak höjer sig mot koret och sidoskeppens sänker sig i samma riktning. Vid koret avslutas sidoskeppen med insvängda väggar i form av kvartscirklar. Ljus kommer framför allt in genom stora fönster i de båda sidoskeppens bakre väggar, och genom ett fönster i den östra väggen i koret.

Mer än en kyrka

Hopbyggt med kyrkan finns lokaler för bland annat församlingshem och administration, som byggdes till i mitten av 1980-talet. Fristående på kyrkotomten finns också Mikaeligården som byggdes året efter kyrkan som ungdomsgård med bland annat lokaler för konfirmander. Den utökades 1973. Tanken var vid den här tiden att kyrkorna inte bara skulle användas till gudstjänster utan också kunna vara samlingsplatser med viktiga funktioner även andra dagar än söndagar.

6 saker du inte får missa

1. Altartavlan
Altartavlan från 1975 består av tre målningar av Helge Andersson. Den vänstra visar änglarna som förkunnar Jesu födelse, den mittersta den förlorade sonen och den högra den uppståndne Jesus.

2. Nucellus och Den vita Maria
Heby-konstnären Pellis Hellbom står bakom två av Mikaelikyrkans konstverk. Ovanför dörren i kyrkorummet finns hans stora metallskulptur Nucellus, ett namn som betyder fröämneskärna. Verket symboliserar att Jesus utgör en kärna som apostlarna sprider evangeliet ifrån. Utanför kyrkan står hans andra skulptur som är tillverkad i vit betong och föreställer Jungfru Maria med Jesusbarnet.

3. Dopfunten
Dopfunten framför vänstra bänkraden är tillverkad av krossad kalksten från Ignaberga.

4. Jesus i Getsemane
På den bakre väggen i Mariakapellet finns en målning av Robert Hugo Jäckel från 1924. Den föreställer Jesus i Getsemane. Tidigare hängde tavlan i kyrkans föregångare, Västra församlingshemmet.

5. Minnestavla över Sankt Ilians församling
I förhallen hänger en gjuten minnestavla som berättar historien om Sankt Ilians församling. Sankt Ilian låg nordväst om Västerås stad och hade en egen kyrka fram till 1587 då den brann ner. Efter det fick församlingsborna bege sig till domkyrkan för att fira gudstjänst. I dag är Sankt Ilian en del av Västerås Lundby församling.

6. Klockstapel
Klockstapeln av betongpelare, ljudluckor av koppar och aluminiumkors är en tydlig representant för 1960-talets modernistiska arkitektur. Att korset är omgiven av cirklar är tänkt att betona korsets status som universums medelpunkt. Men korsets utformande skapade diskussioner, men ordföranden i byggnadskommitténs utredde frågan och kunde inte hitta några hinder ur teologisk synpunkt.

Text: historiebruket.se