Om Tomaskyrkan
Läs om Tomaskyrkan, om den moderna klostergården och om altartavlan från tiden då andra världskriget bröt ut.
Tomaskyrkan räknas som ett av arkitekt Nils Tesch mest framstående verk. Han hade en stil där han blandade nyskapande och moderna former och material med mer traditionella stilar. I Tomaskyrkan är både byggmaterial och formspråk modernt samtidigt som det finns flera traditionella drag i arkitekturen. Klocktorn var tillexempel mycket ovanliga vid tiden och bland byggnadens historiska referenser finns den klosterlika slutenheten, stora fönsterlösa ytor och västgaveln, som kan leda tankarna till domkyrkan.
Den låga tegelkyrkan på Skiljebo invigdes 1971 och ligger avskilt på en lugn gård, mellan två vinklade flyglar där församlingslokalerna, Tomasgården, finns. Kyrkan har kor i öst och vapenhus i väst. På vänstra sidan av vapenhuset finns sakristian och till höger ett mottagningsrum, ovanför sträcker sig ett lågt klocktorn. Det breda, ljusa kyrkorummet är präglat av enkelhet där koret med det breda altaret och altartavlan utgör fokus. Väggarna är vita, bortsett från ett högt placerat tegelband, och dagsljuset lyser diskret in från fönster i hörnen.
Långt till kyrkan
Från 1920-talet började Västeråsare, varav många arbetade på stadens stora industrier, att köpa billiga tomter och bygga bostäder i de västra delarna av Badelunda socken. År 1946 inkorporerades socknen i Västerås och Skiljebo utvecklades till en betydelsefull stadsdel. Men till den gamla sockenkyrkan var det långt för alla tusentals nyinflyttade. Till en början bedrevs det kyrkliga arbetet i hyrda lokaler men redan på 1950-talet hade behovet av en ny kyrka i Skiljebo börjat bli allt mer akut.
Utdragen byggstart
1965 köpte församlingen en tomtmark och uppdraget att rita den nya kyrkan gick till arkitekt Nils Tesch, som presenterade sitt förslag samma år. Han var återkommande anlitad i Västerås, och ligger bland annat bakom statsplan och flerfamiljshus i Skallberget, Lögarängsbadet, en ombyggnad av slottet och Kyrkbacksgården. Kyrkan kunde inte tävla i höjd med de då redan byggda höghusen i närheten utan istället valde han att rita en sluten plats, så låg som möjligt. Men på grund av utdragna problem med både finansiering och statsplansförändringar kunde inte bygget inledas förrän 1970.
Billigt kabeltegel
För att hålla kostnaderna nere använde man mycket billigt byggmaterial. Bland annat är kyrkan murad av kabeltegel, som i vanliga fall används för att täcka nedgrävda kablar. En stor del av trä-, betong- och murningsarbetet utfördes också av eleverna vid Västerås stads yrkesskola som en del av deras praktik. En första gudstjänst kunde firas i Tomasgården i februari 1971, men det var först 27 november samma år som biskop Sven Silén invigde kyrkan. Kyrkans första kyrkoherde Magnus Rundblom var mycket nöjd och menade att det i alla fall inte skulle gå att skylla på lokalerna om de misslyckades med sitt kyrkliga arbete.
Namn efter lärjunge
Tomas är känd för att han tvivlade på Jesus uppståndelse innan han själv såg den. Men sedan stod han bergfast i sin tro, beredd att dö för den. Enligt en tradition missionerade han i Asien och grundade kyrkan i Indien innan han led martyrdöden. Tomaskyrkan vill hjälpa sina besökare att möta den uppståndne Jesus så att deras tvivel skingras och ersättas med tro.
6 saker du inte får missa
1. Altartavla
Den femdelade altartavlan Frid på jorden av Carl Kylberg från 1939-1940 var en viktig utgångspunkt när arkitekt Nils Tesch ritade kyrkan. Tavlans namn kanske snarare ska ses som en uppmaning än en beskrivning av verkligheten; den påbörjades den 2 september 1939, dagen efter andra världskrigets utbrott. Konstnären beskrev själv verket med orden: ”Människan glömde sin längtan och det jordiska blev allt trots att den eviga sådden fanns”. Den består av fem målningarna: ”Människan längtade efter ljus”, ”Frestelsen”, ”Den eviga sådden”, ”Kriget” och ”Bergspredikan”.
2. Gården
Den slutna stenlagda gården är kringbyggd av två flyglar och en mur i öst. Som ett medeltida kloster utgör den med sina gränder, små träd och brunn en avskild miljö från den bullriga stadsmiljön utanför.
3. Altare
Det u-formade och breda altaret med marmorskiva fungerar ovanligt nog samtidigt som altarring, med knäfallet direkt mot altaret. Eftersom altaret står fritt kan prästen vara vänd mot församlingen under hela nattvarden. Altaret anknyter också till fornkristen tradition, då man samlades vid ett bord och tog nattvarden tillsammans.
4. Dopfunt
Dopfunten består av en enkel träställning med en skål av silver, skapad av Sven Arne Gillberg. Sedan 2011 hade det börjat hållas drop-in dop i Tomaskyrkan, efter en idé från en församlingspräst. Det har blivit populärt och spritt sig till många andra församlingar i landet.
5. Klocktorn
På moderna kyrkor är klocktorn ovanliga och har ofta ersatts av en klockstapel, men över Tomaskyrkans vapenhus finns det ett fyrkantigt klocktorn som sträcker sig elva meter över marken. I det hänger tre klockor som är gjutna av Bergholtz Klockgjuteri i Sigtuna.
6. Orgel
Tillverkades 1974 av Magnussons orgelbyggeri och har ungefär 1000 pipor. De är fördelade på 18 olika stämmor, det vill säga olika sorters pipor med olika ljudbild, bland annat spetsflöjt, principal och fagott.
Text: historiebruket.se