5. Väghållningsstenen på Hovdestalunds begravningsplats

Åter till: Kartan

Mitt i en korsning av kyrkogårdsvägar strax sydost om Sankt Davids kapell står en ganska toppig gråsten, cirka 60 centimeter hög. Runtom har gatsten lagts i en flervarvig cirkel.

Vid första anblicken kan man tro att det är en vägsten, en sten som markerade avstånd längs med landsvägarna förr i tiden. Men inskriptionen på stenen, Tunby nr 43, berättar att det är en väghållnings-sten.

I flera hundra år, fram till början av 1920-talet fanns väghållnings-stenar längs med så gott som alla vägar i Sverige. De markerade vilka sträckor som skulle underhållas av vilken fastighet/fastighetsägare. I stället för att medborgare betala in skatt för vägunderhåll tilldelades de som använde och eller bodde längs med vägen ett underhållskrav, så kallad naturaväghållning. Det var ett system som funnits i Sverige åtminstone sedan 1600-talet.

Tunby gård ligger öster om Hovdestalund, på andra sidan Rocklundaåsen. Troligtvis har väghållnings-stenen ursprungligen varit placerad längs med nuvarande Skultunavägen, en landsväg som säkerligen Tunby gård hade skyldighet att underhålla en eller flera sträckor av. Men, det finns ett mycket gammalt vägnät på Hovdestalund, som kan ses på kartor från 1600-talet, och kanske var Tunby gård underhållsansvarig för någon del av en sådan väg.

Läs mer om väghållnings-stenar i Norrbo härad i Tomas Högbergs bok ”Ett stycke på väg. Naturaväghållning med lotter i Västmanlands län ca 1750-1850”, Uppsala 2015