Stavspån som taktäckningsmaterial och även som väggbeklädnader är mycket vanligt i kyrkomiljöer och har en lång kontinuitet. Stavspån som byggnadsmaterial är komplext med variationer avseende virkestyper, tillverkningsteknik (spräckning, huggning, hyvlat, sågat), läggningsteknik och lämplig underhållsteknik osv. Årligen genomförs många kostsamma underhållsåtgärder. I befintliga kunskapsunderlag, exempelvis kyrkokaraktäriseringarna och vård- och underhållsplanerna saknas tillräckligt med information kring förekommande typer av spån, deras ålder och kulturhistoriska värden för att de ska kunna utgöra ett tillräckligt beslutsunderlag i handläggning av åtgärder rörande underhåll och omläggningar
Hur skiljer sig exempelvis kvaliteten i utförandet sig mot dagens metoder och material som ofta kräver täta underhållsintervall? Vi saknar idag kunskap om vilka orsaker som lett till att vissa tak och fasader klarat sig bättre och andra sämre? Är det urvalet av spånmaterial, utformning, läggning, underlaget eller underhållet som gjort skillnad? Svaren på dessa frågor kan leda till sänkta framtida underhållskostnader.
Under 2018-2019 genomförde Västerås stift tillsammans med Strängnäs stift en inventering av takspån. Arbetet utfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård, Bygg och Hantverk i Karlskoga AB och Dalarnas museum.
Inventeringen syftade till att bygga upp kunskapsläget om förekomsten av spåntäckta tak och fasader i stiftet. Den berör all bebyggelse som förvaltas av församlingar och pastorat i kyrkomiljöerna: kyrkor, klockstaplar, stigluckor, gravkapell och övriga byggnader. Hantverksmetoder i tillverkning och läggning, daterande drag, virke och underhåll/behandling dokumenteras.
Resultaten redovisas i en samlad rapport. Varje berörd församling har fått ett rapportexemplar med sin del. Rapporten sändes även till stiftet, arkiv, bibliotek, länsmuseer och länsstyrelser. Kunskapsunderlaget som projektet genererar är tänkt att fungera som stöd vid tillståndsprövning handläggning, förvaltning och vårdarbete och vid bedömning av spåntakens utformning och deras kulturhistoriska värden. Strängnäs och Västerås stift omfattar också ett stort geografiskt område och det innebär att resultatet av studien utgör en intressant kunskapsuppbyggnad på det nationella planet, av intresse för kulturmiljövården i ett bredare perspektiv och för universitet och träindustrin i samband med forskning om hantverk och träbyggnadstekniker.
Rapporten från projektet finns att ladda ner på den här länken (pdf).
