Prästlönetillgångar i Västerås Stift
Stiftet är Svenska kyrkans regionala nivå och Västerås stift omfattar landskapen Västmanland och Dalarna. Stiftets huvudsakliga uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet men där ingår också förvaltande verksamheter. En av dessa är att förvalta prästlönetillgångarna.
Kyrkans jordägande har en lång historisk tradition. Allmogen skänkte tidigt mark till kyrkan för att ge möjlighet till prästernas försörjning. Åkrar och ängar för att odla sitt dagliga bröd och skog för jakt, boskapshållning och vedhuggning. Kyrkans förmögenhet, dvs prästlönetillgångarna, växte ända fram till reformationen då Gustav Vasa drog in i stort sett allt. Kyrkan fick i princip endast behålla en fastighet per socken. Under 16- och 1700-talen fick emellertid kyrkan tillbaka lite av de indragna egendomarna, till ungefär den omfattning som råder idag.
Prästlönetillgångarna består av fastigheter (prästlönefastigheter) och andra tillgångar (prästlönefonden). Fram till 1910 brukade prästerna själva jorden och skogen. Därefter tog Domänstyrelsen (staten) över förvaltningen av skogen medan jorden utarrenderas av länsstyrelsen i samråd med domkapitlen. Prästerna avlönades av pastoraten med avkastningen från skog och jord.
Från 1932 till 1972 förvaltades skog, jord och fond av pastoraten under uppsikt av stiftsnämnder och boställsnämnder. Efter 1972 tog stiften över förvaltningen av skogen men jordbruken och prästlönefonden blev kvar i pastoratsförvaltning fram till 1995 då stiften även tog över dessa tillgångar. Fr.o.m 1995 kallas också alla tillgångarna för Prästlönetillgångar.
Församlingarna i stiftet har andelar i tillgångarna vars storlek beror på värdet vid tidpunkten för överföringen från pastorat till stift. Prästlönefastigheterna är i Västerås stift huvudsakligen skogsfastigheter, men även en del jordbruksmark ingår.
Stiftet styrs demokratiskt av ett stiftsfullmäktige och en stiftsstyrelse. För att bedriva förvaltningen av prästlönetillgångarna har stiftet tillsatt en egendomsnämnd, som består av sju ledamöter och lika många ersättare. Stiftsjägmästaren är ansvarig för prästlönetillgångarnas verksamhet inför egendomsnämnden.
Grundläggande regler för förvaltningen finns i kyrkoordningen, som är det samlade regelverket för hela Svenska kyrkan. I kyrkoordningen slås fast att prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. De ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna skall naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
Verksamheten genomsyras av en hög medvetenhet för kvalitet och miljö och sedan i november 1998 är Prästlönetillgångar i Västerås Stift FSC ® certifierade.