Den som är utsedd till biskop är, tillsammans med förtroendevalda och chefstjänstemän, en del av Svenska kyrkans ledning på stiftsnivå och nationell nivå.
En biskops huvuduppdrag är att se. Ordet biskop kommer från det grekiska ordet epískopos, som betyder den som ’ser över’. Biskopen ska se till församlingarna i stiftet, och verka för att de ska fungera som goda platser, där människor får möta varandra och Gud.
En del i det uppdraget är att ha nära kontakt med församlingarna, för att hålla ihop kyrkan. Svenska kyrkans viktigaste enheter är de lokala församlingarna, men församlingarna är inte egna öar. De sitter ihop i stift, i den nationella Svenska kyrkan och som en del i ett globalt nätverk av kyrkor.
Biskopen ansvarar för att utse och viga nya präster och diakoner, och har ett särskilt ansvar för att stödja och vägleda de vigda medarbetarna i sitt uppdrag.
Biskopen brukar också vara den person som efterfrågas för att ge röst åt kyrkan utåt. Han eller hon får ofta företräda kyrkan och uttala sig i olika frågor, till exempel i media eller i möte med beslutsfattare.
En viktig del av biskopens vardag handlar om att lyssna, samtala, rådslå, besluta, besöka och samverka med de goda krafter som finns, i uppgiften att värna om människor och den värld vi lever i.
