|
|
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
2022-25
VÄSTERFÄRNEBO-FLÄCKEBO
FÖRSAMLING
NORRA VÄSTMANLANDS KONTRAKT
VÄSTERÅS STIFT
Västerfärnebo-Fläckebo församling bildades 2008 genom att Västerfärnebo församling och Fläckebo församling lades samman. Församlingen ingår inte i något pastorat.
Trakten är gammal kulturbygd som varit bebodd sedan stenåldern. Kyrkan i Västerfärnebo började byggas vid slutet av 1200-talet och i Fläckebo kan det ha funnits en kyrka redan på 1100-talet.
Församlingen präglas idag av levande jord- och skogsbruk.
Varje sön- och helgdag (nästan) firar församlingen högmässa eller mässa med små och stora.
Anställda 1 jan 2023:
1 kyrkoherde, 100%
1 komminister, 75%
1 diakon, 100 %
1 kantor, 100%
1 församlingspedagog, 100%
1 kanslist, 75%
1 ekonomibiträde/husmor, 50%
1 kyrkogårdsföreståndare, 100%
3 kyrkvaktmästare (med både yttre och inre tjänst), 4x100%
3 säsongsanställda kyrkogårdsarbetare, 3x100%
Befolkning (2022):
2.979 personer varav 67% (2.007 personer) tillhör Svenska kyrkan.
Identitet och teologisk grundsyn
Varför behövs Svenska kyrkan i Västerfärnebo-Fläckebo i framtiden – om den nu gör det?
Så inleddes ett samtal i kyrkorådet i december 2022. Jodå, att kyrkan behövs rådde det full enighet om: ”En samlingsplats”, sa flera, ”för att stärka gemenskapen i bygden, när allt annat försvunnit: post, bank, affärer…”. Barnverksamheten togs upp, det finns inte så mycket andra aktiviteter för barn i bygden. Diakonin är viktig, här finns många gamla och ensamma. ”Och tänk vad bra kyrkan var vid skogsbranden 2014! Det kan komma nya kriser.”
Ungefär där avstannade samtalet. Tills någon sa: ”Och så vill vi förstås dela med oss av den kristna tron. Det man själv har fått vill man att andra ska få uppleva. Vi måste se till att budskapet förs vidare.”
Västerfärnebo-Fläckebo församling vill vara kyrka med ena benet i tradition och månghundraårig historia, och det andra i nutiden. Det kyrkliga arvet är betydelsefullt. Kyrkobyggnadernas monumentalitet och väl synliga placering understryker Svenska kyrkans självklara närvaro.
När andra samhällsfunktioner försvinner är kyrkans uthållighet viktig: den bekräftar de existentiella frågornas vikt, och förstärker dessutom bygdens identitet, och bidrar därmed till människornas livskvalité. En hög andel medlemmar pekar på att Svenska kyrkan har en stark förankring i bygden.
Församlingen har under de senaste femtio åren i vissa avseenden haft det som brukar kallas en högkyrklig karaktär. Det har bl a haft den posi-tiva effekten att gudstjänstlivet är omfattande, med tanke på församlingens storlek, och att mässan står i centrum. Vardagsverksamheten har fungerat bra, men församlingsbor har ibland känt sig främmande inför de former mässfirandet haft. Sedan några år pågår ansträngningar för att bryta ned de trösklar som kan ha uppstått, utan att för den skull rasera något värdefullt. Det arbetet fortsätter.
Västerfärnebo-Fläckebo församling ska vara en del av folkkyrkan och erbjuda både djup och bredd i gudstjänstliv och annan verksamhet.
Analys och slutsatser utifrån omvärldsbeskrivningen
Västerfärnebo-Fläckebo församling är en liten enhet i Svenska kyrkan. Befolkningsantalet har de senaste åren legat konstant kring 3.000 och inget tyder på några större förändringar inom överskådlig tid. Sala kommun har eventuella planer på att bygga nya bostadsområden inom församlingens gränser, men det kan ligga så långt fram i tiden som 2040-talet. Ekonomiskt klarar församlingen sig idag bl a tack vare att den äger ett begränsat antal fastigheter, som man dessutom enligt Lokalförsörjningsplanen är beredd att avyttra, med undantag för de två kyrkobyggnaderna och begravningsverksamhetens ekonomibyggnader.
En liten församling blir sårbar i och med att flera yrkeskategorier endast utgörs av en person. Det begränsar vilka verksamheter det går att genomföra, och bristen på kollegor riskerar också att hämma kreativiteten.
Livsbetingelserna i en jordbruksbygd (som erhåller glesbygdsbidrag i Svenska kyrkans utjämningssystem) har förändrats under de senaste decennierna. Numera arbets- och skolpendlar t ex många till närliggande större orter. Den lokala servicen är mycket begränsad. Församlingsverksamheten måste anpassas till tiderna för skolskjutsar etc, men också så att ingen onödig ”konkurrens” uppstår, dels med det fåtal andra aktörer som finns på orten, dels med utbudet i Sala.
Det är av stor betydelse att kyrkobyggnaderna förblir levande. Med uthållighet går det att ha ett omfattande gudstjänstliv även i en liten församling.
Det finns behov av barnverksamhet för alla åldrar, från de yngsta upp till högstadieåldern.
Församlingen har valt att ha en heltidsanställd diakon. De diakonala behoven är svåra att identifiera på landsbygden men samarbete sker med, framför allt, Sala-Norrby-Möklinta pastorat i kommunens centralort.
Svenska kyrkan behövs för alla som bor, lever och vistas i Västerfärnebo-Fläckebo. Tillsammans vill förtroendevalda, anställda, volontärer och engagerade, verka för att kyrkan förblir levande och verksam i bygden också i framtiden. Men vi inser att det med tiden kan bli problem att fungera som ett så pass litet pastorat. Därför har kyrkorådet hos stiftsstyrelsen hösten 2022 begärt en utredning om eventuell förändring av den lokala kyrkliga strukturen.
Pastoralt program
Gudstjänst
Traditionen med söndaglig mässa i Västerfärnebo kyrka ska leva vidare. Högmässa firas i Västerfärnebo kyrka varje sön- och helgdag (med enstaka undantag). Några söndagar varje termin får högmässan formen av en Mässa för små och stora. Högmässan följs alltid av enkelt kyrkkaffe i kyrkan. Efter mässorna med små och stora är det arrangemang antingen i församlingsgården eller utomhus. Utöver detta firas enstaka musikgudstjänster.
Under terminerna firas morgonmässa i Västerfärnebo kyrka på torsdagar, som inledning på personalsamlingen.
I Fläckebo kyrka firas mässa, i något enklare form, den sista söndagen i varje månad. Därutöver gudstjänster vid de stora högtiderna och enstaka musikgudstjänster.
Sommartid ordnas ”Musik vid helgsmål” i Fläckebo kyrka. Formen är en musikandakt med tydliga inslag av bibelläsning, förkunnelse och förbön.
Kyrkliga handlingar (med undantag för konfirmation) erbjuds i båda kyrkorna, företrädesvis på lör- eller söndagar. Dop och vigslar kan också ske på andra platser. Präster och kantor är öppna och flexibla.
I den mån det kommer till församlingens kännedom att en kyrkotillhörig avlidit men att begravningsgudstjänst inte planeras, tar kyrkoherden kontakt med de anhöriga. Avsikten är att förklara att en kyrklig begravningsgudstjänst inte behöver vara tillkrånglad eller påkostad (den kan exempelvis äga rum vid graven på kyrkogården) och att församlingen kan åta sig mycket av förberedelsearbetet för att avlasta de anhöriga.
Undervisning
Församlingen erbjuder öppen verksamhet för små barn med vuxen och för äldre barn miniorer, juniorer och barnkör. En ungdomsgrupp finns för de som uppnått högstadieåldern. Barn- och ungdomsverksam-heten är knuten till gudstjänstlivet. Församlingspedagogen har huvudansvaret för detta i samarbete med prästerna.
Av handlingsplanen för konfirmandarbetet framgår att församlingen f n inte bedriver egen konfirmand-verksamhet utan samverkar med närliggande Sala-Norrby-Möklinta pastorat och Kumla-Tärna-Kila pastorat. Anledningen är främst att kommunens samtliga högstadieskolor är belägna i centralorten Sala. Den f n livaktiga barnverksamheten kan leda till att det blir aktuellt med en lokal konfirmandgrupp om något eller några år.
Regelbundet – varje termin eller åtminstone varje år – inbjuds vuxna, i olika åldrar, till samtals- och studiegrupper kring kristen tro, dels i mer traditionell form med inslag av bibelstudier, dels utifrån deltagarnas egna frågor. Komministern har huvudansvaret för dessa grupper.
Diakoni
All verksamhet i församlingen utgår från en omsorg om den enskilda människan. Församlingen vill också bidra till goda livsförhållanden för alla genom att upprätthålla en kyrklig verksamhet och service med korta avstånd och personligt bemötande. Det innebär att alla anställda ska ha ett diakonalt förhållningssätt även i de verksamheter som inte explicit brukas kallas ”diakonala”.
Diakonen har huvudansvaret för den öppna verksamheten för vuxna med syftet att bryta ensamhet och göra församlingsgårdarna till mötesplatser. Det sker även i verksamheten för barn och familjer, där huvudansvaret ligger på församlingspedagogen. Dessutom ska diakonen erbjuda möjlighet till samtal både enskilt och i grupper t ex för sörjande.
Diakonen har en samordnande funktion i den lokala krisgruppen med deltagare från förskola, skola, polis m fl. Här är oftast barnens situation i fokus.
Ett gemensamt diakonalt projekt kring stöd med livsmedel är på gång, förlagt till centralorten Sala (dit det går avgiftsfri lokalbuss).
Äldreboendet Björkgården besöks regelbundet av präst, kantor och församlingspedagog, varvid både andakt och musikterapi erbjuds.
Mission
All församlingsverksamhet innehåller givetvis ett missionerande inslag, mer eller mindre betonat. Som exempel kan nämnas att alla familjer där ett barn fötts, och där minst en förälder är kyrkotillhörig, får ett personligt hembesök med information om och inbjudan till dop. En ”doppåse” överlämnas – den inne-håller, förutom information om dopet, bl a en andaktstavla, en uppskattad haklapp och några energibars (till föräldrarna). Dopet tas också upp i gruppverksamheten för barn och familjer.
Att nå ut med information om kyrkans liv och verksamhet blir allt svårare i takt med att vi omges av ett allt högre mediebrus. Kostnaderna för annonsering ökar när de lokala informationskanalerna blir färre. Det är självklart viktigt att informera om församlingens verksamhet. Det handlar inte bara om att samla deltagare utan också om att visa på en lokal, relevant och levande kyrka. Det är angeläget inte minst för att möta det s k medlemstappet. Här behöver vi göra ett strategiskt arbete för att kunna satsa rätt.
Församlingen ska vara aktiv i arbetet kring ACT Svenska kyrkans insamlingar och kampanjer.
Präst- och kyrkomusikerbefattningarnas innehåll
Församlingen har två prästtjänster:
1. Kyrkoherden (100% tjänstgöring) leder arbetet och är direkt arbetsledare för all personal utom begravningsverksamhetens (som arbetsleds av kyrkogårdsföreståndaren). 15% av kyrkoherdens arbetstid betalas av begravningsverksamheten.
2. Komministern (100% tjänstgöring) arbetar med församlingsverksamhet av varierande slag och har huvudansvar för undervisning för vuxna. Hen är också ersättare för kyrkoherden vid semestrar etc.
Sön- och helgdagarnas gudstjänster fördelas i stort sett lika mellan kyrkoherden och komministern, med viss övervikt för komministern p g a kyrkoherdens uppdrag som kontraktsprost. Dop och vigslar fördelas lika i tjänstgöringsschemat. Komministern har en större andel begravningar.
Församlingen har en kantor (100%) med behörighet C. Domkapitlet har medgivit dispens från sitt krav att församlingen ska ha en organist med behörighet lägst B efter att det visat sig omöjligt att rekrytera en sådan.
Kantorn spelar vid gudstjänster, kyrkliga handlingar och vissa vardagsaktiviteter samt vid andakter på äldreboendet. Hen leder kyrkokör och barnkör.
Kantorn planerar sommarens musikandakter och övriga musikgudstjänster, ofta i samarbete med församlingspedagogen.
Vid ledigheter anlitas frilansande kyrkomusiker.
Verksamheter på andra språk
Församlingen bedriver ingen verksamhet på andra språk. Behovet av detta är, så vitt känt, obetydligt.
Teckentolksstöd finns vid behov att tillgå från Västerås stift.
Kyrkomiljö
Församlingen har två kyrkor, båda med medeltida ursprung.
Västerfärnebo kyrka är belägen mitt i kyrkbyn, intill en länsväg med genomfartstrafik. Kyrkan byggdes om på 1700-talet till korskyrka, med ett väldigt centraltorn, efter förebilder från Stockholm. Den välskötta parkliknande kyrkogården, med stora gamla lövträd, förstärker upplevelsen av en kyrkomiljö som man inte väntar sig att finna på landsbygden.
Kyrkans interiör är ganska mörk, och i fokus finns det medeltida altarskåpet. Ett sidokapell används för mindre gudstjänster. Två separata rum, varav ett rymligt kök, ger möjlighet till kyrkkaffe och andra mindre samlingar. RWC finns. Kyrkan rymmer c:a 300 personer.
I Västerfärnebo kyrka firas högmässa i stort sett varje sön- och helgdag samt morgonmässa en gång i veckan under terminerna. Sedan ett par år hålls en enkel ”Bön för fred” varje vardag kl 12. Årligen firas ett trettiotal kyrkliga handlingar. Kyrkan hålls öppen dagligen, sedan många år, och tack vare det centrala läget är den en viktig plats för många, som kommer för att tända ljus eller sitta en stund i stillhet.
I anslutning till kyrkogården uppförs under 2023 nya ekonomibyggnader.
Intill kyrkan ligger Församlingsgården, som tidigare varit tings- och skolhus. Dess storlek och strikta utformning bryter av mot den övriga bebyggelsen, och bidrar till kyrkomiljön. I församlingsgården finns expedition och arkiv, arbetsrum för den församlingsvårdande personalen, lokaler för musikverksamheten och för barn- och familjeverksamheten, samt en stor samlingssal med kök.
I Lokalförsörjningsplanen har församlingen skissat på hur mycket av verksamheten som idag bedrivs i församlingsgården skulle kunna överföras till kyrkobyggnaden, som därmed skulle framstå som ännu mer levande. Redan nu finns planer på att fortbilda en medarbetare i s k kyrkopedagogik för att kunna börja använda kyrkorummet mer i barn- och familjeverksamheten.
Kyrkobyggnaden, kyrkogården och intilliggande ytor är socknens centrum och stolthet. Kyrkomiljöns betydelse för att befästa kristendomen i bygden och markera en levande kyrkas närvaro, kan knappast överskattas.
Fläckebo kyrka ligger naturskönt, omgiven av en kyrkogård, på sluttningen mot Fläcksjön. Bebyggelsen kring kyrkan är gles. Efter en ombyggnad på 1800-talet har kyrkan en traditionell utformning med kyrktorn i väster. Interiören är traditionell och präglas av ett festligt kor med glasmålningar från 1800-talets slut. Under läktaren har kyrkbänkar tagits bort för att ge plats för kyrkkaffen och andra mindre samlingar och där finns ett enkelt pentry samt WC. Kyrkan rymmer c:a 130 personer.
I Fläckebo kyrka firas mässa en gång i månaden, ytterligare gudstjänster vid jul och påsk samt musik-gudstjänster fem gånger under sommaren. Ett tiotal kyrkliga handlingar firas varje år. Även i Fläckebo hålls kyrkan öppen dagligen.
Församlingsgården, som innehåller en samlingssal med kök samt en mindre lägenhet, är visserligen belägen endast c:a 400 m från kyrkan men upplevs inte som en del av kyrkomiljön . Den är ursprungligen byggd för en nykterhetsloge och inköptes av kyrkan på 1960-talet. Församlingsgården används för kyrkliga ändamål endast någon gång i månaden. I Lokalförsörjningsplanen är angivet att den kan försäljas och att befintlig församlingsverksamhet kan bedrivas i kyrkorummet, efter viss anpassning.
Kyrkomiljön i Fläckebo får sin speciella karaktär genom de bevarade kyrkstallarna med intilliggande bodar och sockenmagasinet, totalt elva rödfärgade timmerhus, samt den gamla komministergården (numera privatägd). Det är en välbevarad kulturmiljö och samtliga byggnader är skyddade som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.
Utvecklingsområden
Utvecklingsområdena kvarstår från föregående församlingsinstruktion – det finns helt enkelt mer att göra!
§ Undervisning om kristen tro för vuxna.
Under föregående mandatperiod startades en studie- och en samtalsgrupp som nu ingår i det pastorala programmet. Vi vill fortsätta att utveckla undervisningen om kristen tro för att tillgodose den längtan som finns efter att få bearbeta existentiells frågor. Föräldrar till barn i barn- och ungdomsverksamheten är en viktig kontaktyta. Till detta område hör både traditionell bibel- och trosundervisning och tillfällen till öppna, förutsättningslösa samtal.
§ Utveckla barn- och ungdomsverksamheten.
Församlingen erbjuder nu en heltäckande verksamhet för alla åldrar: öppen verksamhet för små barn med föräldrar samt olika slags grupper för barn i lågstadie-, mellanstadie- och hög-stadieåldrarna. Ibland blir grupperna fulla och frågan om hur resurserna ska medge att alla kan tas emot behöver lösas.
Kontakterna med skolorna växer då gensvaret och förtroendet från skolorna ökar. Till det som kan utvecklas i skolkontakterna hör lektionsmedverkan. Även här är resursfrågan aktuell.
§ Varierat gudstjänstliv.
Församlingen har infört s k drop-in för dop och vigsel, men mer behöver göras för att öka antalet kyrkliga handlingar. Formerna för gudstjänster under påsken har förnyats, men mer arbete återstår för att stärka firandet av de stora högtiderna.
Gudstjänstlivet är redan omfattande, med tanke på församlingens storlek. Hur uppnår man bäst variation utan att utöka antalet tillfällen?
§ Samverkan mellan personal och förtroendevalda.
Personal och förtroendevalda behöver tillfällen att tillsammans reflektera över prioriteringar och strategier i församlingsverksamheten. En eventuell förändring i den lokala kyrkliga strukturen ställer många frågor på sin spets. Gemensamma samtal är nödvändiga.
Bilagor
· Handlingsplan för konfirmandarbetet
· Omvärldsbeskrivning
Denna församlingsinstruktion har antagits av Kyrkofullmäktige den 30 mars 2023.
Erik Pettersson Markus Holmberg
ordförande kyrkoherde
kyrkofullmäktige
Barnkonsekvensanalys
Barn- och familjeverksamheten är ett stort och betydelsefullt inslag i Västerfärnebo-Fläckebo församlings liv. En grund för församlingens identitet och teologiska grundsyn är vikten av att föra vidare den kristna tron till kommande generationer.
Församlingsinstruktionen är ett strategiskt dokument som inte bara visar församlingens engagemang för barn och ungas plats i kyrkan utan också anger vissa prioriteringar.
I arbetet med FIN 2022-25 har barn- och ungas situation uppmärksammats bl a utifrån FN:s barnkonvention som lyfter fram barnens rätt till andlig utveckling.
Barn- och ungdomsverksamheten är anknuten till gudstjänstlivet och tillförsäkras goda resurser i FIN:s pastorala program – frågan ställs t o m om resurserna behöver utökas. Medarbetare ska genomgå fortbildning i s k kyrkopedagogik, med inriktning på barn och unga. Arbetet med att bjuda in till dop är särskilt uppmärksammat. Möjligheten till ett utökat konfirmandarbete tas upp. Barn och unga uppmärksammas även ur ett diakonalt perspektiv.
Fortsatt utveckling av barn- och ungdomsverksamheten anges som ett särskilt utvecklingsområde, bl a betonas fördjupad kontakt med de i församlingen belägna skolorna.