Under en fasta avstår du från något
Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än du gör. Under fastan kan du avstå från vissa saker som till exempel alkohol, kött, socker, sociala medier eller något annat som tar din tid och energi på ett negativt sätt. Att avstå från något kan ge plats för något nytt att växa. Fastan kan få vara en tid i livet då vi stannar upp, en tid för eftertanke och bön, och kanske tid för att komma närmare Gud.
När fastan börjar och slutar
Den långa fastetiden föregås av tre festdagar, som kallas fastlagen. Fastlagen börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen, tisdagen då många äter semlor eller fastlagsbullar.
Fastan börjar sedan på askonsdagen, knappt sju veckor före påsk och avslutas på påskafton. Fastan är 40 dagar och den bryts varje söndag. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Under fastetiden före påsk tänker vi bland annat på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv. Den sista veckan i fastan kallas för stilla veckan, eller passionsveckan. På söndagen har vi palmsöndagen och i slutet av veckan är det skärtorsdag och långfredag. Fastan avslutas sedan på påskafton.
Fastans färger är blå eller lila
Under fastan före påsk är färgerna i kyrkan blå eller lila. Det syns till exempel på prästens kläder och på altaret. Den lila eller blå färgen står för fasta och bot, det vill säga att ångra sig och erkänna sina fel, få Guds förlåtelse och gottgöra de fel vi gjort.
Flera fastedagar i kristendomen
Årets största fasta i kristendomen är den före påsk, men det finns flera olika fastedagar inom kristendomen. I en del kristna traditioner fastar man på onsdagar och fredagar. Advent är en annan fastetid.