Krönika - Adventshälsning

Stjärnan som leder oss hem

Du är en stjärna, säger vi ibland till varandra för att visa på att någon verkligen gjort något bra. Precis som en stjärna som lyser på himlen. Vi ser dem lysa varje molnfri kväll.

Men vad är en stjärna och varför lyser den? Enkelt förklarat är det fusionen av atomkärnor inne i stjärnan som ger energi och som färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden och lyser för oss, där vi befinner oss långt, långt bort från stjärnan.

Så var det också med stjärnan som kom upp på himlen och lyste över Betlehem, där Jesusbarnet fanns med Maria och Josef. Stjärnan lyste och blev ett tecken på att de vise männen hittat rätt. Plötsligt blev stjärnan inte något som var långt bort, utan något som ledde dem fram – och hem. 

Vi hänger upp stjärnor i fönstret, för att markera advent och att det snart är jul. Stjärnan lyser i våra hem och får bli en symbol för att Gud kommer till oss i det lilla Jesusbarnet och ger oss ljus, kärlek och gemenskap som vi alla så väl behöver. Precis som vi sjunger i en av psalmerna: Stjärnan från Betlehem leder ej bort men hem.

Hem, är där vi kan vara oss själva och ta emot Guds kärlek, ljus och liv. Hemma blir också vi som stjärnor. Inte för något vi gjort, utan för dem vi är; värdefulla och älskade av Gud.  Guds ljus och kärlek värmer oss, så att vi lyser och blir som stjärnor för varandra. Stjärnor som strålar kärlek, ljus och gemenskap.

God advent och jul och ett välsignat nytt år!
Önskar 

Ingrid Svensson,
Församlingsherde 
Västra Frölunda församling