Å KYRKA
Å är en medeltida socken. Den medeltida kyrkan står kvar som ruin, ca 1, 5 km söder om nuvarande kyrkan som uppfördes 1845-46 i gråsten och tegel efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss och med Jonas Jonsson som byggmästare. Nya kyrkans planlösning är ett rektangulärt långhus med kor i samma bredd och en absidformad sakristia i öster bakom koret. Torn i väster med dubbla lanterniner, där den övre lanterninen är öppen och har ett krysstag som barriär. Kyrkan är i huvudsak oförändrad sedan byggtiden och har en nyklassicistisk utformning. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och rusticeringar, allt avfärgat i brutet vitt. Sadeltaket är täckt med svartmålad plåt. Rundbågiga fönster med bågar i gjutjärn. Ingång i väster genom tornet och dessutom finns en nord- och en sydportal omgivna av rusticerade mittrisaliter. Kyrkorummet har ett putsat tunnvalv och ingen direkt markering mellan långhus och kor. Färgsättningen är i dag huvudsakligen ljust grå. Invid kyrkan finns prästgård, f d skola och kommunalhus.
KYRKOBYGGNADENS HISTORIK
Å medeltida kyrka uppfördes troligen på 1200-talet. Den ligger i Gisselöåns dalgång, inte långt från Slätbakens norra strand. Den äldsta planlösningen bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Troligen behölls de norra murarna när kyrkan utvidgades under senmedeltid, efter 1350. Kyrkan valvslogs troligen på 1400-talet. Det finns enstaka beskrivningar av kyrkans utseende. När den nya kyrkan byggdes såldes den gamla kyrkan till en privatperson men fick står kvar. 1878 brann kyrkan och lämnades som ruin.
Resterna av kyrkan visar idag långhus, kor med sakristia på norra sidan samt i väster ett vapenhus eller nedre delen av ett torn. På 1970-talet restaurerades ruinen delvis och den är registrerad som fast fornlämning. En del inventarier flyttades med till nya kyrkan och andra såldes. Det senare gällde bl a det medeltida altarskåpet som på omvägare senare kom till Statens Historiska Museum i Stockholm och nu är deponerat på Östergötlands länsmuseum.
Framför allt under perioden 1750-1850 revs ett stort antal medeltida kyrkor i Östergötland och ersattes med nya stora kyrkor med ljusa kyrkorum, eller också byggdes den gamla kyrkan om enligt tidens nya ideal. I Å socken var anledningen till att man ville bygga ny kyrka inte i första hand att den gamla kyrkan var i dåligt skick, utan församlingen ville ha en rymligare och ljusare kyrka med ett mer centralt läge i socknen. Mark till den nya kyrkan och kyrkogården uppläts intill prästgården, ca 1,5 km norr om den gamla kyrkan. Kyrkan ritades av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentsämbetet 1843 och som byggmästare anlitades Jonas Jonsson. Troligen hade Gerss omarbetat en ritning som gjorts av Jonas Jonsson och som godkänts av församlingen 1842. Ingen av de båda ritningarna har med de mycket speciella trapporna till orgelläktaren. Jacob Wilhelm Gerss (1784-1844) var förutom arkitekt även bl a tecknare och skriftställare samt major i flottans mekaniska stat. Han var arkitekt vid Överintendentsämbetet. Jonas Jonsson (1806-1885) hade ett par år tidigare byggt Mogata kyrka öster om Söderköping. Han var också verksam bl a i norra Kalmar län, Åtvidaberg och Linköping där han t ex ritade Stora Hotellet. På ritningen till Å kyrka 1842 har han signerat ”Bor i Stockholm”. Han bosatte sig senare i Linköping.
Kyrkan uppfördes 1845-1846 i gråsten och tegel. Troligen var kyrkan täckt med plåttak redan från början och möjligen fick lanterninerna koppartak. Åtminstone 1877 var de koppartäckta. Även altaruppsatsen och kordörrarna omfattning ritades av kyrkans arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Orgeln, som var klar 1846, byggdes av Sven Nordström (1801-1887). Han var en självlärd orgelbyggare från Småland och mycket anlitad. Under 1850-talet började han samarbeta med sin bror Erik. Orgelfasaden ritades av Carl Gustaf Blom Carlsson. Den högtidliga invigningen leddes på midsommardagen 1847 av biskop Johan Jakob Hedrén.
Troligen under senare delen av 1800-talet tillkom en ny altartavla då godsägare Almkvist på Ring målade ”Golgata med Jerusalem”. Enligt artikeln om Å socken i bokverket Sveriges Bebyggelse från 1951 togs den bort vid senaste restaureringen (1939) ”enär den saknade konstnärligt värde. En tidigare altartavla är försvunnen.” Det är oklart vad som menas med ”en tidigare altartavla”. På tornvinden förvaras ett s k naket kors, som var en vanlig typ av altarprydnad när den nya kyrkan i Å byggdes. Det kan vara det korset som felaktigt betecknas som altartavla. Godsägare Almkvists altartavla är eventuellt den tavla som står inställd bakom orgeln. Vid inventeringstillfället var det svårt att se hur den såg ut. Under senare delen av 1800-talet försågs även kyrkan med åtminstone en värmekamin och en viss ommålning gjordes i kyrkorummet med bl a målade ornament och text över altaret. Nya fönster med gjutjärnsbågar sattes in 1878.
År 1939 gjordes en restaurering ledd av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee, som arbetade med många kyrkorestaureringar och ombyggnader. Altartavlan togs bort och det medeltida krucifixet sattes i altaruppsatsen mot en blåmålad bakgrund och dekormåleriet från sent 1800-tal togs bort. De två korfönstren på östväggen murades igen och gjordes om till nischer på insidan. Även nordportalen murades igen och här anordnades en dopplats. Nytt golv lades på det gamla i bänkkvarteren och några bänkrader togs bort. Övriga bänkar moderniserades. Interiören målades om. Sedan dess har enbart smärre förändringar gjorts i kyrkorummet. Dopplatsen har flyttats fram till koret och den medeltida madonnan står i nordportalens nisch. Den gamla storklockan ställdes in under orgelläktaren i samband med att en ny storklocka göts 1975. Den gamla klockan hade enligt uppgift spruckit vid kungsringningen efter Gustav VI Adolf.
BESKRIVNING AV KYRKOBYGGNADEN
Exteriör
Å kyrka ligger i nordväst/sydöstlig riktning. För enkelhetens skull kommer kyrkan i rapporten betraktas som om den låg med tornet i väster och koret i öster.
Kyrkan är byggd i gråsten med detaljer i tegel. Planlösningen är ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, med sakristian i en något indragen absid öster om koret och torn i väster. Spritputsade fasader på långsidorna med slätputsade omfattningar och rusticeringar, allt avfärgat i brutet vitt. Slätputsade gavelpartier. Den spritputsade sockeln är gråmålad. Väggpartiet under fönstren liksom mittrisaliterna vid portalerna och hörnpartiet på långsidorna är rusticerade. Takgesims en bit ned på fasaden och profilerad taklist. Alla dessa detaljer är slätputsade. Kyrkorummets sadeltak och sakristians absidtak är täckt med galvaniserad svartmålad plåt i småplåtsformat. Plåtklädd skorsten längst i öster över koret. Torntaket och de båda lanternintaken är täckta med kopparplåt. Fyra fönsteraxlar på var långsida och två i västfasaden. Rundbågiga fönster med enkel gjutjärnsspröjsning. Fönsterbleck liksom hela listavtäckningen är av svartmålad plåt. I korets östfasad finns ett igensatt fönster på var sida om den absidformade sakristian. De är igensatta på insidan men i fasaden sitter de glasade gjutjärnsbågarna kvar. Sakristian har ett östfönster lika övriga fönster. På insidan syns en putsad vägg innanför fönstrets överdel. I norr och söder är det blindfönster i form av slätputsade rundbågiga nischer med en målad mittpost och två tvärposter. Ingång i väster genom tornet och en nord- och en sydportal mitt på kyrkans långsida. Nordportalen är sedan 1939 igensatt på insidan. Nord- och sydportalerna markeras av en rusticerad mittrisalit. Rakslutna pardörrar i trä med fyllningar omges av slätputsade pilastrar. Ovanför arkitraven finns ett lunettfönster med profilerad omfattning. Fönster med träbåge och blyspröjsning. I söder avslutas pilastrarna nedtill av en röd kalkstensskiva och i norr av en grå kalkstensskiva (marmor?). Dörren är lika övriga ytterdörrar. Över arkitraven sitter en marmorplatta med förgylld text: Å KYRKA NYBYGGD I KONUNG OSCAR Istes ANDRA REGERINGS ÅR 1846.
Fritrappa av granit med enkla smidda väggfasta ledstänger. I tornet finns tre runda fönster, två lågt placerade i norr och söder och ett högre upp i väster. Trekopplade ljudöppningar, varav den mellersta delen utgörs av en putsad nisch och de övriga har svartmålade träluckor. Den första lanterninen har vitmålade väggar av slät stående panel och målade dubbelkopplade rundbågiga öppningar. Lanterninen avslutas nertill av ett tandsnitt. Urtavlor finns i fyra väderstreck. Den övre lanterninen har en balustrad med vitmålat krysstag och kröns av ett förgyllt kors.
Interiör
Långhuset är rektangulärt. Golvet är lagt med obehandlade brädor, eventuellt original. I bänkkvarteren är det ett senare lagt golv med smalare obehandlade brädor och förhöjd golvnivå. Väggarna är putsade och avfärgade i ljust grått, något smutsade. Putsat tunnvalv avfärgat i brutet vitt. Valvet avslutas av en vitmålad profilerad taklist. Rundbågiga löstagbara innanfönster med träbågar och i stort samma spröjsindelning som ytterfönstrets. Lunettfönster över sidoportalerna. Mitt på långhuset finns sydportalen. Den tidigare öppningen har minskats och på insidan finns nu en raksluten pardörr som innerdörr med profilerade fyllningar. Över dörren finns ett gavelkrön. Långhusgolvet fortsätter under innerdörren fram till den ursprungliga ytterdörren. Motsvarande norra portal har satts igen och är nu en nisch där den medeltida madonnaskulpturen placerats. Raksluten pardörr i väster till vapenhuset med fyllningar lika ytterdörrarnas. Sluten bänkinredning i fyra kvarter. Bänkar och luckor med bandgångjärn är gråmålade med en förgylld list runt bänkluckornas spegel. Bänkarna är numrerade fr o m nr 2 i öster. En bänkrad är borttagen i öster och två i väster. Kvarteren avslutas med bänkskärmar. Orgelläktaren bärs upp av fyra släta doriska kolonner. Bröstningen har ett framskjutet mittparti med svängda sidor. Nertill avslutas bröstningen av tandsnitt. Fyllningar med förgyllda ornament, mitt fram i form av musikinstrument, och lister. Till läktaren leder två spiraltrappor av trä som är inbyggda i vitmålade kolonner av slät stående panel. Under läktaren i norr finns den medeltida storklockan, troligen tillverkad på 1400-talet. På klockan finns ett märke, som har tolkats som klockgjutarens bomärke/signatur. Orgelläktaren har ett obehandlat trägolv och gradänger med bänkar på båda sidorna. Några bänkar har bänkluckor och luckor stänger även av utrymmet vid orgeln. Luckorna är av lite olika modell och med gångjärn av 1600- 1800-talstyp. De yngre gångjärnsbeslagen är enklare utformade än de äldre. De västligaste långhusfönstrens överdel liksom överdelen på västfasadens fönster ger ljus åt orgelläktaren. Eventuellt är det gamla altartavlan som står bakom orgeln. (Utrymmet är svårt att nå.) Orgeln byggdes 1846 av Sven Nordström och fasaden är ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson. Fasaden är målad ljusgrå med förgyllda ornament i form av palmettblad, blommor m m. Inuti fyrflikiga blommor är det målat blått.
Koret ligger ett steg högre än långhuset och är rakslutet. Det finns ingen markering mellan långhus och kor. Obehandlat trägolv, troligen original, väggar och tak lika långhuset. Taklisten går direkt över i altaruppsatsens listverk. På ömse sidor om altaruppsatsen leder två dörrar till den bakomliggande sakristian. De är målade i grågrönt med tre fyllningar med profilerade lister. Svängt förgyllt överstycke, bl a med blomdekor. Fönster lika långhusets fönster, ett i norr och ett i söder. På östväggen sattes två fönster igen 1939 och markeras nu i koret som nischer. I norr och söder finns en sluten korbänk. I golvet i den södra bänken finns en kalkstenshäll (gravhäll?) med inristat timglas och troligen ett bomärke eller någon typ av initial.
Altarets sidor är inklädda med vinröd sammet och det gick inte att se hur det ser ut under tyget. Altarskivan är troligen av trä och har en fastsatt altarduk. Halvrund altarring som ansluter till östväggen. Två öppningsbara sektioner. Altarringen är gråmålad med förgyllda lister runt de liggande fyllningarna. Förgyllt mittornament med bl a ankare och kors.
Altaruppsatsen består av triumfkrucifixet från andra halvan av 1400-talet, troligen av inhemsk tillverkning. Det har placerats mot en blåmålad bakgrund av puts, som egentligen är platsen för en tidigare altartavla och troligen innan det ett s k naket kors. Själva altaruppsatsen består av två putsade halvkolonner på en träbas. De bär upp en rikt dekorerad tempelgavel med en uppstigande sol i gavelpartiet. Innanför omfattningen finns en förgylld ram som direkt omger den blåmålade putsade ytan. På korets södra sida står dopfunten från 1200-talet i kolmårdsmarmor. I övergången mellan cuppa och fot finns fyra huvuden, varav två är odjurshuvuden. Foten är uddig med fyra försänkta cirklar. I funten finns dopskål av mässing med ett rikt utsirat lock, även det i mässing. Skål och funt är genom inskription daterade till 1721. ”Dänna Funt och skål är köpt……” På var sida om altaruppsatsen hänger en rektangulär nummertavla med förgylld enkel ram som kröns av det allseende ögat.
Vapenhuset finns i tornets bottenvåning med fernissat (?) trägolv, putsade väggar avfärgade i vitt och ett brädtak som troligen tidigare varit målat. Den södra väggen är till största delen brädklädd. Här finns tre enkla dörrar till olika utrymmen under torntrappan. I taket finns en igensatt öppning, troligen för upphissning av klockorna. Stickbågig portal i väster med en hög raksluten pardörr, grönmålad med fem fyllningar i var dörrhalva. I golvet är en kalkstensfris närmast innanför dörren. Likadana dörrar leder in till långhuset. Ett runt fönster på tornets norra sida är delvis synligt i vapenhuset.
Sakristian ligger i en absid öster om koret, med två ingångar från koret. Golvet utgörs av ett obehandlat trägolv och de slätputsade väggarna är avfärgade i ljust grått. Även det vitmålade taket är putsat. I öster finns ett fönster med raksluten innerbåge av trä. Spröjsindelningen motsvarar ytterbågens spröjsning. Fönstret utgör nederdel av fasadens östfönster. Svartmålade fönsterluckor av trä med profilerad liggande panel på luckornas utsida. Två gråmålade spegeldörrar leder ut till koret.
Tornets första våning nås via en trappa från vapenhusets södra del och har trägolv med igensatt hål, putsade vitmålade väggar och bjäklagstak med grova bjälkar. Två runda fönster med enkel träbåge och blyspröjs som bildar segmentindelning. I rummet står trampmaskinen till klockorna och ett lod kommer ner uppifrån (till klocka i lanterninen?). Här finns även ett s.k. naket kors, som troligen hör till altaret. Nästa våning liknar första våningen och har ett runt fönster i väster, lika övriga. Här förvaras en bänklucka med numrering nr 18, delar till 1600-talets predikstol och läktarbröstning. Dörr till långhusvinden. (Vid inventeringen saknades möjlighet att komma upp till vindsdörren och belysning till tornets övre våningar.) Klockvåning i två avsatser och med två ljudluckor på var sida med ett murat parti mellan de båda öppningarna. Automatisk klockringning. Nytillverkad storklocka från 1975 och lillklocka omgjuten 1771. Högre upp i tornet finns ett litet inbyggt rum till tornurets urverk.